Brev 839 till Claes Looström 22 maj 1884

"Ouchy 22 Maj 84.

Broder Loo!

Du börjar bli alltmer Österländsk, både i att icke besvara bref och neka ett friexemplar till en tidskrift, när du särskildt erhöll tillstånd att trycka öfver upplagan "Nödiga friexemplar för tidningar och tidskrifter", hvilka du nu säljer för egen räkning! Du är Österländskare än sjelfva Österländskarna på Ålandsgatan, och om du nu icke skickar Herr Poëstion (Du kände ju sålunda hvem du skulle skicka till i Wien!) ett exemplar af Nya Riket, så skickar jag in Bonnier att kontant köpa ett exemplar i din boklåda. Likaså till Paris.

På din fråga om Svenska Öden svarar jag icke förr än du svarat på mina tre frågor som du lemnat obesvarade.

Adressen i Paris är Roger-Miles 22 rue Navarin, såsom uppgafs i ett förr afsändt bref!

Vänl

Strind

Poëstion. Wien Himmelpfortgasse 19.

Madame Adam har efter läsningen af 'Högre Ändamål' förklarat att hon 'serai bien heureuse si La Nouvelle Revue pouvait bientôt compter M. Strindberg au nombre de ses collaborateurs' Olyckligtvis var den icke 'inédit' hvilket är ett vilkor!"

Brev 840 till Hjalmar Branting 22 Maj 84

Ouchy 22 Maj 84.

Broder Branting!

Jag har blifvit erbjuden af Madame Adam att skrifva i Nouvelle Revue sedan hon läst "Högre Ändamål" på Franska! Vill Ni vänta en månad med tryckningen af Samvetsqval som jag har färdig i Fransk Öfversättning, så vore det ju för Er en dunderpuff om den först stått i Nouvelle Revue? Gör det! Det vinner Ni på!

Bed Staaff för Millioner att han återsänder mitt manuskript på Striden! Tiden skall få flera noveller af mig framdeles -- om den vill! Jag gör sådana nu! Tyckte Ni inte om Samvetsqvalen? Skulle vi sätta Kronprins i stället för Kung om Bernadotte så slapp vi åtal (af missförstånd!) och gadden tog bättre då! Gör det!

Om några dar reser jag till Génève för interviewa Ryska Nihilister och "ta stämning" för en novell!

Sänd mig en nihilistsak! Här fins bara sådana på Ryska!

Din tillgifne
August Strindberg

Brev 844 till Jonas Lie 24 Maj 84

Ouchy 24 Maj 84.

Käre Jonas Lie!

De bref jag stundtals kommer att öfverflygla dig med behöfver du ej svara på. Jag ber bara att få deponera dem i din chiffonier såsom dokumenter, du må kunna framtaga en gång till mitt försvar, när jag skall svärtas inför en större publik än Sverges.

Jag vill visa dig nu och du skall kunna säga det sen, att Aug Sg. icke var någon lycksökare, som sökte äran i det af honom föraktade Paris. Att han först sökte få en pjes uppförd der o. s. v. var endast för att få sitt namn kändt att han kunde göra sig hörd! Och skulle pjesen falla, som troligt är, så var icke mitt angrepp på Paris en hämnd, mins det, utan mitt angrepp var påtänkt förut mot Paris såsom kulturens högqvarter. Jag har i går från Madame Adam från Nouvelle Revue erhållit ett smickrande bref (efter sen hon läst ett mitt manuskript, olyckligtvis utgifvet) deri hon säger sig bli lycklig, om hon kan snart påräkna Aug. Sg såsom medarbetare.
(...)

Brev 873 till Pehr Staaff (24 juni) 1884

Midsommardagen {24 juni}. 84

Kära Schtop!

…
Om jag låter neutralisera mig som "Europé" vet jag inte. Men i höst bo vi troligen i Génève, der Siri skall (?) gyckla Herr Bengts Hustru och der jag då troligen är introducerad genom Samvetsqval och annat.

Du har väl hört om mina Franska bakhåll. Är det icke fint att kunna sparka asen i aschelet der hemma; när tiden är mogen kommer jag att skrifva en bok på Franska. Har redan skrifvit om Björnson på Franskt. Har en talangfull collaborateur till Herr Bs Hustru, hvilken nu ligger och masar sig vid en Pariserscen; icke utan utsigt. Telegrafera mig, (om den blir antagen) huruvida Wetterkopf Se Karl Wetterhoff har fått någon lefveraffektion eller om blåsan spruckit.

Nouvelle Revue bryr jag mig kanske inte om! Luktar för mycket mus, men ger dock socialt anseende.

Léouzon Le Duc i Paris håller nu på med alla mina arbeten och skall göra en etyd öfver djuret. Poestion i Wien d:o för Magazin d Litt d. In-u Auslandes.

Röda Rummet under öfversättn. till Franskt för att gå in (?) som följetong i en Parisertidning.

…

Farväl och helsa

fr

Vännen

August Strindberg

Chexbres-Vevey

Hotel Victoria

Vaud

Suisse.

Brev 882 till Karl Otto Bonnier den 4 juli 1884

"Chexbres 4 Juli 84.
Bäste Herr Bonnier!
...
"Kommer troligen skrifva ut Leman-novellerna, af hvilka Samvetsqval är n:o 1. Men för att förena det nyttiga och nöjsamma skrifver jag dem på Franska.
Nu vore meningen få dem ut som julbok. Men, hvad göra?
Vill Ni ge ut dem 1a December på Franska? Ser det retsamt eller snobbigt ut? Men tänk på hvilken kolossal publik Ni får på 50 eller 60 millioner. Kanske det skulle göra strejken något mjukare?
Var så snäll utfärda Generalorder till sättarne:
1:0 Om Han och Hon
2:0 Om Utgångar der det talas med -- icke".
Och så Lycka till!
Eder
August Strindberg.
Att Leman-Novellerna skola bli kolossala, kan Ni tro, ty det är ju en profskrifning. Och intet fjesk!"

Brev 922 till Axel Strindberg den 17 aug 1884

"Chexbres 17 Aug 84 Kära Bror! Sväfvande mellan miser och välstånd väntar jag snart ett godt resultat med pekunier, och skall då antingen du vill eller ej sända något! Ved brukar man betala särskildt på Kymendö Vill du vara snäll sända mig i fyra korsband: R. Kaufmann: Moderna Frankrike. Mazerolle: La Misère de Paris (en gul fransk volym) Gasparin: La France (en eller två gråa franska volymer) Lacoppidan: Landthushållningslära. Ären I snälla och täcka sängkläderna i Kammaren när I resen och kanske läggen in s. k. Malpapper i rummet, för klädernas skull. Snart är min nya novellbok färdig. Den skall väl rifva upp himmel och jord igen! Men, var lugn, den är gjord med ´talang´ och då går man igenom! Helsn fr Siri och Vännen August"

Brev 1100 till Axel S

"1100 850715 AxS 05 AXEL STRINDBERG Luc s Mer. 15 Juli 85. Kära Bror! Härmed! Schück har också en fullmagt! Hoppas du förstod ehuru jag ej skref att det är en djup hemlighet med den franska tidskriften och Sverge jag skulle skrifva! Helsa X och bed honom klämma till! Vännen August Tänk: Lindström, Hellstenius och Hallbäck ströks af qvarstadsherrarna! Hvad gör Jörgen? Skäller han på mig i tidningarne? Det kan du säga honom att nu blir det hämd i stor skala, och att jag lyckades i Paris!"

Brev 1078 till Axel S den 11 juni 1885

"101 Avenue de Neuilly

11 Juni 85.

Kära Bror!

Tack för ditt bref som jag fick i dag och för dina försök med Calle Carlsson. Men om åtta dagar, den 19e äro vi ute på gatan igen, emedan våra rum äro uthyrda. Det var ju en infernalisk otur att Carlsson skulle komma i den der klämman, ty nu lär han väl icke vara gifmild. Hinner detta bref fram i rättan tid, så skulle han hinna rädda mig. Mycket hängde också på Xs lemnande af manuskriptet, som synes fördröjdt, ty då hade jag i samma stund kunnat kräfva Albert. Nu vete fan hur det går.

Sänd mig emellertid ett telegram när manuskriptet är lemnadt till Alb. så skall jag telegrafiskt kräfva honom. Tag pengar af silfret. Och bed Albert äfven säga upp rummen der möblerna stå.

Jag tror aldrig jag lefvat i en sådan spänning som just nu, ty nu gäller kanske en ´lysande´ framtid. Någon undergång behöfver jag ej befara, ty jag har ju alltid förläggare i Sverge. Att vända hem kommer jag inte på långa tider, minst för att tigga.

Kära du gör nu hvad du kan med möblerna!

Jag vill inte skrifva till Carlsson emedan jag är rädd han af oförstånd och i sin nöd skulle vilja dra mig in i sin process, eller åtminstone kompromettera mig med att läsa mitt bref högt på krogar och kanske låta det falla i händerna på en tidningsbuse.

Åkaren M. är svärfar till litteratören Schöldström, så att C må veta hvar han har denne!

Farväl så länge och tröttna inte

beder

Vännen

August.

Brev 1081 till Albert Bonnier den 14 juni 1885

"Neuilly 14 Juni 85.

Bäste Herr Bonnier!

Nu har jag uppfyllt min mission i Paris, och nu återvänder jag till Schweiz. Det har varit två och en half månader af obehag, bekymmer och det värsta arbete jag nånsin gjort, men nu är det öfver och jag har fått hvad jag velat.

Det jag nu meddelar Er är under den strängaste tystnad och jag litar på att icke edra fruar få veta det heller, oafsedt all aktning och allt förtroende vi äro skyldiga våra äkta makor. Som Ni äfven äro eller, hvad jag hoppas, blifva intresserade af företaget, litar jag på att Ni ej genom att låta något dunsta ut, respekterar den professionela hemligheten -- hvilken Ni såsom affärsmän ju äro vana att iakttaga.

Saken är den att jag under pseudonymen (´omärkt hund´) Paul Vasili (Société de Berlin, Londres etc) har börjat skrifva på Franska La Société de Stockholm, som Mme Adam reviderar om och publicerar i Nouvelle Revue att sedan öfversättas på en mängd språk, hvaribland på Svenska. Jag ämnar härmed hvarken hämnas eller straffa, kanske snarare ett begär att göra mitt otacksamma smörgåsland bekant i verlden och dermed försona någon af mina värsta oförskämdheter, leder mig. Det är ju likgiltigt.

Emellertid hvad Svenska upplagan angår har jag ingenting med den att skaffa och får aldrig namnge mig, och inte Ni heller. Men vill Ni ha den så kan jag skaffa Er den.

Ville Ni utge den illustrerad, så kan jag ge Er innehållsförteckningen i förväg så att ritning och skärning medhinnas.

Den blir mycket närgången och handlar bara om personer (gens de marque) och namngifna. Kan sålunda bli en liten nätt affär, helst Ni lär få manuskriptet för rakt ingenting.

Detta om detta, men för sista gången: jag litar oinskränkt på Er tystnad. Jag blir nog afslöjad sedan, men hindra icke företaget med otidiga meddelanden.
...
Fundera nu på mina förslag men framför allt rädda mig från att brinna opp här. Om Fredag gå nya hyresgästerna in och vi gå ut på gatan.

Helsningar Högaktning. Vänskapsf.

August Strindberg

P. S. Var god tala icke om för någon om N. Revue ´ne audiat Nemesis´."

Brev 1082 till Axel S den 14 (juni 1885)

"
Söndag d 14. Neuilly

Kära Bror!

Nyss mottagit ditt telegram. Heder och tack!

Nu har jag segrat i Paris! Men resultatet kan ej utfalla i pengar förr än om sex månader, men

då blir jag tryckt på alla verldens lefvande språk. Mera får jag ej säga nu!

Men medan gräset gror dör kon. Om fredag äro vi på gatan! Detta mottar du på onsdagen. Om du kan antingen låna på möblerna (på Stampen!) eller rifva Carlsson, men tag djupt i så fall, så kan du genom Hekscher i Industri Krediten telegrafera öfver pengarne på torsdagen till en bankir Rafael här som jag känner. Spar inte på telegram och betäck dig.

Förstod inte om du meddelade att Qvarstadsresan var såld för 300 eller om du frågade om jag ville sälja den. Naturligtvis vill jag genast sälja den för hvad som helst.

Vi lefva nu med andan i halsen. Har uppfyllt min mission här och vill bara åter till Schweiz.

Franska Giftas går bra! Hur går Svenska.

Vänta du tills jag kommer i mitt rike så!

Nu börjar Tyskland också göra anbud på öfversättningar.

Men pengar! pengar!

Hastel Vänl

August.
..."

Brev 1091 till Edvard Brandes omk 1 juli 1885

"...
Emellertid! Det var i en lycklig stund du upptog vår bekantskap, ty jag råkade dagen derpå vara dig och Danmark till stor nytta.

Detta under tysthetsed! Och du som jude har nog lärt tiga.

Min mission i Paris var att i en aktad tidskrift få skrifva ´Ueber Schweden´. Detta lyckades öfver förväntan och Mme Adam i Nouvelle Revue har uppdragit åt mig att under pseudonymen Paul Vasili skrifva La Société de Stockholm. Hon ville äfven ha Köpenhamn, men jag undanbad mig, nämnde på måfå Richard Kauffman.(sic, ska vara Kaufmann) Samma dag kom ditt bref. Jag reklamerade K. och nämnde dig! Du får sålunda vänta bref om uppdraget, och du får icke afsäga dig, ty uppdraget kan råka i våra ovänners händer.

Man begär liberalism, Preusshat (icke tyskhat) och stor närgångenhet. Det är en mödosam och kostsam uppgift, men vi måste ta hand om den. Få äfven betalt när det är tryckt. Jag har redan afrättat vår kung och gjort honom till Preussare. Du kan naturligtvis ta Er "lilla Bismarck" i kragen !

Situationen är ju tacksam. Jag tycker icke om anonymiteten men som utilist får jag offra mitt tycke!

Under alla förhållanden: obrottslig tystnad, ty jag har redan begått majestetsbrott 7-faldt!
..."

Brev 1095 till Pehr Staaff omkr 12 Juli 1885

"Luc s Mer Calvados. France. Den ? {omkring 12} Juli 85. Broder Staaff! När jag telegraferade och krof dig, så hade jag just uppfyllt min mission i Paris och hemtågade med en seger som jag måste se mig om efter alla medel för att kunna begagna. Jag meddelar dig nu detta under ett i förväg taget tysthetslöfte så mycket vigtigare som du genom att tala om saken kan hindra den möjligen och ohjelpligen skada mig så att en hemkomst aldrig mer kan åstadkommas. På långa, mödosamma taktiska omvägar lyckades jag göra min person behöflig: enda sättet att vinna folks intresse. Resultatet: anbud att under pseudonymen Paul Vasili (le Comte!) skrifva La Société de Stockholm i La Nouvelle Revue. La Famille Royale är vid detta laget redan decapiterad (Man hatar nemligen OII här för hans Preussiska politik och jag har gjort honom till Preussare) Men saken är en affär som ej bär frukt förr än om ett halft år och då kan jag vara död, saken lemnad i dåliga händer och spelet förloradt. Alla mina klutar satte jag till i Paris för att vinna mitt syfte så att i denna stund är jag redlös. Impotent af öfveransträngning och lifvet i den ohyggliga staden, sitter jag nu i ett hotell fastlåst vid det stupidaste af alla ställen jag sett: Kanalen, och kan inte komma loss! Fins det nu icke i hela Sverges Societet så många demokratiska intressen att de skulle vilja göra något offer för att få sin sak i goda händer. Att vädja till menskors uppoffringskänslor det har jag slutat med, för dem tror jag inte på. Men är för långt borta för att kunna leta upp intressena, äfven de lägsta. Kan du vädra några? Det är ingen ovigtig sak huru Sverges män bli presenterade för Verlden på fem språk och af en sådan person som le Comte Vasili Att erbjuda sig sjelf kan få en ful färg och män som gjort sig förtjenta af demokratiet bli berömda ändå. Att ge rätta belysningen åt min subsidieanhållan är svårt, och man får icke inviga mer än högst ett par. Wall är öfveransträngd af mig och han blir berömd ändå. Den enda vore Astrup på Norges vägnar, icke som enskild, ty han är ingen offentlig person. Och icke skall han betala för att få Norska saken i rätt dager: han skall bara söka åvägabringa att saken kommer väl till stånd och hindra att den råkar i dåliga händer. Men nu lär hans hustru öppna brefven och jag vågar ej skrifva honom till. Och hvad skall jag skrifva? Det blir ju Salmoni-bref! Döm sjelf om hvad och huru man (Du!) skall göra! Det här skönlitterära görat håller på att döda mig och jag kommer troligen att ge ut en tidning (skämt-satir) från Köpenhamn. Från Stockholm är väl omöjligt? Tidning blir det, ty pjeser och romaner kan blåstrumpor roa sig med! Ställningen är kritisk och något måste göras. Sätter jag mig till annat så blir det väsentliga ogjordt, och det måste ändock göras. Gif mig ett råd åtminstone. Och sänd mig mina 500 Francs så att jag får andas. Men framför allt: besvara mitt bref och bevara min hemlighet. beder Vänskapsfullt August Strindberg.
Om Du träffar Tyrax, så bed honom för all del sända "Evas sparbanksbok" som hon oupphörligt påminner om till min stora förargelse. Jag undrar om icke min svåger Philp skulle kunna sätta några magter i rörelse. Men han är en lösmynt herre som man icke får anförtro något hemligt åt. Ryktbar kan man bli och berömd med, men att få lefva -- det är det svåraste af allt. Kielland fick ju be hela nationen hjelpa sig och jag har väl gjort mer än han för "upplysningen" i mitt land. Men jag har varit för mycket demokrat, det är ett fel till och med inför demokraterna!"

Brev 1098 till Albert Bonnier 13 Juli 1885

"Luc s Mer 13 Juli 85. Bäste Herr Bonnier! Efter att ha sofvit på gårdagens bref, har jag fått en utveckling på planen helst jag råkade läsa ett par tidningsblad också i går qväll: det ena om attentatet mot tryckfriheten, det andra om Tidningen Vårt Land. Se här: låt mig skeppa in till Köpenhamn. Skaffa mig en dugtig, gladlynt, oförskräckt impresario (en af era bokhållaretill exempel) och låt mig sedan dyka igenom Sverge med en föreläsning om Reaktionen i Sverge efter 1865; kan väl uppföras tre gånger i hvar stad. Det är minst tre motiv till denna plan. 1¼ Att få möta fienden. 2¼ Att få tala vid Stockholms-societetare för att få klarhet, ty jag ser med fasa min okunnighet om lefvande och döda t. ex. Fick först i midsomras veta Jacobsons död o.d. 3¼ Reparera affärerna. Kommer resan till stånd genom Er får Er impresario innehålla amorteringar och utlägg räknade efter qvarstadsresan. Man skall säga! Ja hvad skall man icke säga. "Han visar sig för pengar. Han har gjort fiasko ute och kommer hem när han behöfver oss!" Det bryr jag mig inte om. Björnson tog min sann entré när han reste omkring och predikade republiken. Afråder Ni alldeles resan såsom affär < så lägger jag ner den. Men måste då i Köpenhamn råka en bildad Svensk t. ex. Thyselius att i botten pumpa: för detta kommer aldrig att gå bra med min Societet eljes. Helst skulle jag vilja tala vid Wall, som känner interiörerna bäst och S. A. Hedin. Kunde man inte motivera min hemresa med att jag skall göra studier för att skrifva en bok om Sverge för en Fransk förläggare. Alltid blir Paul Vasili afslöjad sedan ändå! Det vore ju en snygg och hederlig återkomst-visit! Så mycket är säkert att sydligare än Köpenhamn bör jag ej vara under den tid jag skrifver. Der har jag alla Svenska Tidningar och Tidskrifter från 65! Stora Bibliotek m. m. Hjelp mig bara dit
Högaktning Vänskapsf
August Strindberg.

Brev 1096 till Isidor Bonnier den 12 Juli 1885

"Luc sur Mer, Calvados 12 Juli 85. Broder Isidor! Sedan vi råkades i Paris ha stora saker inträffat, som dels gjort att manuskriptet på 2a delen dröjt, dels att hela min utrikesvistelse kommer att förläggas så nära Svergets postkontor som möjligt. Du har redan mottagit en del nytt manuskript och #3ytterligare afgår$1 #3med dagens post jemte en interview$1 att föregå förordet. Har du på grund af de 6,000 läsarlusarnes petition förlorat modet att för Törnqvists räkning utge andra delen, så skulle vi kanske kunna utge den från Köpenhamn dit jag nu reser om du nemligen hjelper mig dit. Saken är den -- och du som kan vara tyst och till hvilken jag står i obligation -- skall få hemligheten under tysthetslöfte: att jag åt #3Nouvelle Revue$1 fått i uppdrag att skrifva #3La Société de Stockholm$1 #3under pseudonymen Paul Vasili.$1 Detta fordrar mycket källor och arbetet hastar hvarför jag måste vara så nära Sverge som möjligt. Innan jag hugger in på allvar i arbetet slutar jag andra delen, som dock blir mindre än 1a så vida du icke trycker spatiösare. Huru nu härmed må vara, att dröja här i ett satans röfvarhål #3tLuc$1 #3sur Mer)$1 der hvarje dag kostar summor, och för att kunna utföra det magtpåliggande arbetet i tid, måste jag afbryta allt sommarnöje. Sänd mig derför tusen francs att jag må inskeppa mig från Hâvre till Köpenhamn och der lefva billigt och kunna göra något Danska affärer också med pjeser < och andra arbeten. Som du ser är 2a delen icke så bra skrifven som första, men det har jag motiverat i Interviewen och alltid skall väl så mycket säljas att de 2,500 Francsen komma igen. Hastel Vänligen Y (Agust Strindberg) PM Vexel bör ställas på #3Caen!$1 $$$$$ {3/7 1885} Kära Bror! Med dagens post afgår ett korsbandspaket till X att genast öfverlemnas oöppnadt i hans egna händer. Sänd ett brefkort om mottagandet så fort du fått det, ty det är icke kopieradt, och jag är sålunda orolig, helst posten förut haft bort manuskript Hastel Vänl #3August$1 P.S. Sänder i rekommenderat korsband. {11/7 1885} Kära Bror! Läs medföljande och öfverstyr genast X är du snäll. Kan du beveka hans hjerta om så behöfs så gör det! Det är stora saker det gäller! Hastel Vänl #3Austust$1 Bed honom ställa vexeln på #3Caen$1 (Caen.) "

Brev 1093 till V v Heidenstam den 2 juli 1885

"Luc s Mer Calvados.
2 Juli 85.
Kära Heidenstam!
Efter som du redan aflagt tysthetslöftet och jag är angelägen få ditt bistånd så tag då hemligheten, men ensam. Utan sidovördnad för din kära hustru, men, hon reser till Sverge, frestelsen, vännerna och allt det der! Vi ha ju icke svurit att tala om andras hemligheter för våra fruar!
Nå!
Mme Adam, (Gambettas vän) redaktören af La Nouvelle Revue (näst Revue des Deux Mondes) har under årets lopp utgifvit La Société de Berlin, Vienne, Londres. Nu skall jag åt henne under samma pseudonym som de andra (Le Comte Paul Vasili) skrifva La Société de Stockholm. Börjandes med Kungen, fortfarande med ministrarne, de lärde, artisterna, författarne, tidningsskrifvarne o. s. v.
Hon har redan läst en del och är nöjd!
Nå! Nu förstår du att jag icke kan skrifva om författarne, ty då måste jag skrifva om mig sjelf. Meningen är att du skulle göra det. Du behöfver inte alls berömma mig, bara referera. Vill du det?
Vill du också skrifva om Artisterna? Noblessen? Eller hvad!
Du får bra betaldt, men först när det är tryckt (och det trycks på fyra fem språk!)
Det fins ingen annan jag känner jag skulle vilja ha till medbrottsling. Men vi måste söka hålla stilen med de föregående delarne. Hon är liberal, republikan och hatar icke socialister. Man har bedt mig icke skrifva rosenrödt (Hör du det!) Och mycket närgånget
Äran? Den få vi af efterverlden som skall afslöja oss. Men nöjet att få rappa opp en hel nation af lakejer! Svara ja! Köp La Société de Berlin! (Fins i bokform! Läs boken här) och läs den. Kom så hit!
Din disharmoni kommer helt enkelt från samma håll som min. Vi gå mot strömmen. Tiden och vi vilja verklighet. Vi sitta dock och fantisera. Denna här uppgiften skall roa oss och gagna oss -- och det kära fäderneslandet.
Jag skall icke magistra dig. Jag har lika mycket att lära af dig som du af mig.
Det skall rensa dig att få skrifva ut din galla mot det talanglösa, högfärdiga packet!
Men du måste vara i närheten! Tillfredsställer icke denna uppgift din ärelystnad? Det är ju som när Heine satt här och skref Ueber Deutschland. Men landsflyktig blir jag på kuppen!
Du skrifver på Svenska och låter en dam i Paris jag känner öfversätta det.
Nu svarar du med omgående: Ja! Hva?
Helsningar
Hastel
Vänl
August Strindberg"

Brev 1101 till Edvard Brandes den 18 juli 1885

"
...

Du behöfver ej skrifva på Franska. Låt Er translatör öfversätta det. Det skall ändock redigeras om af Frun. Man begär det starkt peppradt.
..."
(Jfr brev 1091)

Brev 1103 till Albert Bonnier den 22 juli 1885

"
Luc s Mer 22 Juli 1885.

Bäste Herr Bonnier!

Tacksamt bekommit de 600 Fr. hvarför qvitto återgår. Men icke

kommer jag till Köpenhamn, hvarförutom Ert bref afskrämde mig från

Nordanfärder.

Emellertid något måste göras.

Societeten lemnar jag sedan jag tagit läckerbitarne sjelf König och bondschattarne.

Nu har jag en ekonomiskt oberoende, förnäm och genial man åt litteraturen.

Vill Ni sedan hjelpa mig att utdela rolerna: så som följer:

Walls Fruntimmer.

Societeten. Mycket sqvaller och fruntimmerstoaletter. Teatrarne. Skandaler också!

Fru Hjerta

Tidningarne Publicistklubben. Artisterna. (Men inte skälla på Parisarne.) Idun.

Som jag icke vill utsätta mig för snäsor ber jag Er vara god och sondera. Antas det, så få vi korrespondera vederbörande och jag, att det blir hållning på det hela.

Jag har valt fruntimmer för att få detaljer och småsaker som skola vara (i stil med Mme As eget krafs!) och emedan fruntimren ha råd smak och god tid att pyssla med sådan der smörja.

Vidare ekonomiskt oberoende, så att det blir gjordt. Törs inte lita på Unga Svergerna som f. ö med undantag af Levertin äro rysliga öfvermagar.

På så sätt blir jag lös från en gräslig börda och mitt skepp skall väl flyta igen.

Förordet går med här. Mycket tråkigt, men mycket bra.

Hvem skall taga hand om

Dagens Män.

C. v. Bergen. L. O Smith. C v. Bergen. Anton Nyström

etc. etc!

Nu afslutar jag Kamrarne och Ministrarne och lemnar så ifrån mig. Dermed är den fasliga frågan löst. De få låta Kramer öfversätta på deras egen bekostnad. Jag kan icke sitta och göra det. Kanske det roar damerna det der arbetet! Men de skola imitera P. Vasilis stil, dock icke räkna opp namn som han.
..."

Brev 1111 till Albert Bonnier den 2 aug 1885

"Grez Chevillon 2 Augusti 85.

Bäste Herr Bonnier!

Med tacksamhet emottagit sista bref med upplysningar. Ernst Josephson och Larsson accepteras. De skola nog skrifva med nöje.

Schöldström ej! Han skulle sälja notisen för ett qvarter cognac.

Hvad gör det att det icke är hemligt. Det hörs ej till Frankrike.

Kanske Lundin den gamle ´Pavisaven´ skulle vilja skvifva om teatevn för Pavisavne."

Men som medarbetare i Gamla Stockholm var han olidlig, despotisk och fuskade bort alltihop.

De få icke skrifva långt.

Artisterna 1 1/2 ark (Revue-ark)

Teatern d:o

Societeten d:o

Är Wall säker? Har han icke kompromissat med konungahuset?

Hvem skall göra kapitlet

Hommes du Jour C. O. Berg. L. O. Smith. Nordenskiöld. C v. Bergen. Anton Nyström. etc.

Jag har redan lemnat Kungliga Familjen och Ministrarne Kamrarne samt bekännt att jag måste anlita hjelp. (Min kursivering.)

Är Retzius de LInstitut de France?
..."

Brev 1112 till Albert Bonnier den 3 aug 1885

"Grez 3 Augusti 1885.

Bäste Herr Bonnier!

Som postskriptum till Svar på Ert nu ottagna endast några ord.

Naturligtvis skall hvar och en ha betaldt, men jag söker folk som ha råd att ligga i förskott, kanske ett år, med sitt arbete. Hvad jag får vet jag ej. Lemnas det åt fattigt folk som jag, blir det ogjordt.

Schöldström har ej råd. Jörgen är hänsynslös som en drunknande och skulle slå mynt på äran och ändå icke skrifva.

Grönstedt skulle sälja hemligheten för en orden åt legationen och intrigera bort mig.

Jag skulle nog skrifva allt sjelf om jag ej vore ihjelsvulten innan arbetet blef färdigt.

Öfversätta vill jag ej.

Det fins en god öfversätterska i Paris. Mme Elise Lund maka till skräddar Lund ( val-agitatorn) Derför vill jag endast ha att göra med förmöget folk, som ha råd att utföra arbetet o låta öfversätta, utan kontant betalning -- men efterskott.

Derför måste jag också afstå. Synd för saken. Jag har i mina två kapitel lyckats få en stor synpunkt på våra politiska förhållanden instälda i Europeiska stereoskop.

Wall borde göra något, ty han har alla intressen, alla magter till sitt förfogande.

Jemför afsändt bref.
..."

Brev 1114 till Carl Larsson den (8) aug 1885

"Grez? {omkring 8} Augusti 85.

? dag qväll.

Kära Vän!

Det är klokt att le, för det retar inte, men när man ser ungarne gå barfota och honan tjuter efter mat åt de små, då stelna musklerna kring munnen der löjet skulle leka på en ledig stund. För att älska sina bödlar skall man vara en fitta som Kristus eller tro på ett lif efter detta hvilket jag numera icke gör. Det är också en pligt att slå igen. Man skall vara en stor egoist om man vänder det andra örat till när man får en spark i röfven och man tjenar illa sina olycksbröder med att ge fienden en gnista rätt.

Emellertid jag är trött, utsläpad, ofärdig och jag börjar lugna af jag med, helt naturligt. Elden har brännt opp allt och slocknar af brist på brännsle.

Man har svultit ut mig. Jag borde naturligtvis svara med ett skott för pannan, men det är inte realistiskt och lifvet är skönt i sig sjelf. Bara att äta och sofva är skönt.

Jag har nu i mina skrifter sagt allt, har intet att tillägga. För att genomföra reformerna fordras ett godt artilleri, en daglig tidning, en riksdagsmajoritet och en reptilfond. Jag saknar alla dessa medel och kan sålunda icke göra mer. Har predikat och predikat nog. Voilà!

Till verkligheterna. Höll på att sätta lifvet till i Paris. Mitt hemliga ändamål var att få dra ut Svenska taxen ur dess håla och få visa den i dess skröplighet för verlden. Lyckades och som du vet nu af Albert Bonnier skall jag med Er och andras hjelp skrifva

Om Sverge

i Nouvelle Revue.

Att skrifva på Franska tog slut på min hjernsmula och när jag kände steriliteten inträda såg jag döden lifslefvande för mig. Narrades till hafvet i Normandie att återvinna med viggade medel min kraft.

Hafvet afslöjades som den tomma stupiditeten och jag hastade utpinad med sista viggen till Grez. -- naturligtvis för kreditens skull.

Kommen hit lefver jag opp igen. Allt är skönt, natur bostad, menniskor, mat. Det är ett välsignadt ställe. Hvarför vet jag inte.

Misstänksam som vanligt var jag rädd att mottaga gummans anbud om att få vistas i din atelier, emedan jag icke ville du skulle i händelse af mankemang komma i någon moralisk underborgen, eller störa din idyll genom införande af något oharmoniskt Sedan lynnet och modet förbättrats insåg jag ingen fara, men arbetar nu på mitt rum, som är trefligt fastän två fönster äro utslagna.

Nå, nu gör väl du och Joseph snart i ordning Artisterna åt mig. Låt det inte bli "plats för freskomålning" bara.

En sak i skulpturen ber jag Er erinra Er.

Att realismen redan med Kjellbergs gossar hoppande bock (pissande t. o. m) redan på 60-talet introducerades på Nat. Mus. och att Börjessons Kägelspelare gjorde ny epok, men Dietrichsons antikfåneri dödade alltsammans.

Jag är glad att vara fri från Unga Sverge. Var för gammal att ta smörj med påhänget. Men skit var det med dom ändå, som börja med att vederlägga mig, innan de tagit de gamla vid örat. Men det var klokt af dom. Fan vet!

Farväl nu och låt höra af dig. Hjertliga helsningar till din hustru och din dotter

Vännen
August Strindberg."

Brev 1116 till Jonas Lie den 21 aug 1885

"Grez par Nemours (Seine et Marne)
Hôtel Chevillon. 21 Augusti 85.

Kära Lie!

Den der hafsresan höll på att ta slut på mig i alla afseenden utom det att den tog bort alla pengar så att ingen pjes blef af. Nu är det höst och ingenting uträttadt. Så står det till!

Det är ett äkta Nordiskt drag det der med Vasili-Societeten i Norge. Hvilken förbannad indolens. Alla vilja att det skall ske, men ingen vill göra det.
Nu är jag trött på Norge; och skrifver ej ett bref mer i den saken. Har jag ej nog af Sverge tror du?
Emellertid! Kongen är flådd äfven som Norrman, och hela Norska Saken är behandlad af mig med tyska flottan och alltsammans, så, att Er societet ej behöfver precis vara med.
Jag bor nu i Grez vid Fontainebleau der man har kredit. Umgänge med menniskor (Svenska) har kryat opp mig något. Men framtiden!

Jag skrifver nu i Politiken. Ref af unga Giellerup häromdagen.
Får väl på skallen för det!
Farväl så länge och många helsningar till hustru och barn.

Din tillgifne


August Strindberg"