Brev 1153 till Alb Bonnier 22 nov 1885

"Grez 22 Nov. 85.

Bäste Herr Bonnier!

...
Om Sociétén, ja! När ej svar ingick från Larsson och Josefsson och jag bara hade deras kapitel qvar, skref jag sjelf, lemnande åt desse Svenske män att gnissla med tänderna öfver sin oföretagsamhet när det var för sent och de försutit sin rätt. Nu är jag nöjd, ty jag har gjort arbetet sjelf.

Hur det är gjordt? Af trädet kan man tänka sig frukten! Objektivt är att skrifva andras tankar androm till behag ("ridderligt" som den fäaktige Hedlund hvilken ger sig sjelf orätt af bara feghet och snobbism) subjektivt: att skrifva sina egna. Jag har skrifvit subjektivt. Voilà!

Att öfversätta den är lindrigast sagdt -- omöjligt!

Det blir en stor pekuniär förlust för mig, ty Sverge var ju hufvudmarknaden. Jag beklagar det, men kan ej hjelpat. O är förfärligt svärtad och de politiska förbrytarne behandlade som skurkar och kanaljer! Damerna ha fått sin förtjenta del (såvida icke madammen stryker det).
...

Arbetet är (när jag nu läser Brandes kolossala Berlin) uselt.

Men det är en politisk stridsskrift, och inpressadt under en enfaldig qvinlig fåfängas mantilj fick det icke skrymma eller vara för tungt.

Det är i alla fall bättre än Londres och Berlin, som, i synnerhet det förra, äro noskiga och lumpet qvinliga. Att sända manuskriptet kan jag ej och föga lönade det. När det kommer ut vet jag ej. Träffar Renaud om Onsdag...."