"
Grez den 5e December 1885.
Käre Brandes!
Tiden lider och du har ännu ej fått manuskript till Julnumret. Men så sitter jag inne i arbete på min stora plan (alltid djefligt stora planer!). Jag ref mitt arma hufvud och funderade hit och dit. Så tror jag mig ha hittat det.
År 1872 då öfversvämningen var i Danmark, anmodades jag på en bal hos Danska judar i Stockholm, (ty jag har alltid umgåtts judar och varit informator i judhus) att skrifva ett versstycke att uppläsas vid tillfället, då en docka (Dukke) bortlottades. Jag skref det på Danska språket och läste det opp. Tror du att det ej skulle vara lämpligt trycka som kuriosum med upplysande not. Det skulle dessutom roa mig att äckla den dumma Svensken, och tillika skulle det ju möjligen stämma Dansken för mig, då jag nu håller på att bli Dansk författare. Till kandidaten läste jag som specialitet Danska Litteraturen midt igenom och skref en afhandling redan 1871 om "Hakon Jarl eller realism och idealism", men Nyblom (fru Nyblom) ogillade ämnet. (Jag tror jag skällde på "Öronschlegel")
Nu har jag skrifvit till Stockholm efter poemet "For de Danske Br÷dre" och väntar det om ett par dar. Håll plats åt mig i alla fall. Du ser jag är en kosmopolack som författare. Har nu slutat min första bok på Franska. Har i min ungdom 1864 skrifvit min biografi på Franska och en läsarbok på Engelska. Äfven författat på Latin och på Kinesiska som är tryckt med egna typer. Du ser att jag är en djefla man, som kan göra många konster.
Emellertid spekulationen på Familistèren synes ha slagit fel och jag sitter här med 20 Francs afvaktande julen, som nu skall firas när man har barn. Ni har penningkris i Danmark, jag vet nog det, men nu får du ändå söka brandskatta den belägrade staden på 500 Francs om det fins någon rimlighet. Att låna lär väl icke gå men det skulle kanske afpressas förskott på lemnat arbete. Hör på nu! Neergaard har till Tilskueren fått det föredrag jag nyss hållit i Paris: "Om den litterära reaktionen i Sverge efter 1865". Om han tar det vet jag ej, men han bör göra det, ty den kommer att läsas i Sverge. Jag vill ej kräfva honom, men det kan du göra. Kan du icke likaså klämma af Philipsen något på Röda Rummet. Att ta pengar från folk är som att dra ut oxeltänderna, jag vet nog det, men kanske du har hand om tången som sitter midt ibland dem.
Förlåt nu min påträngenhet men jag har ingen annan råd då jag skall hålla jul åt mina ungar som vilja ha julklappar. Och från Sverget får jag ingenting, bara ovett. Från Frankrike får jag ej förr än Societeten är tryckt (i Mars! I Fabruari kanske kommer Köpenhamn, och flickorna skrifva alldeles förbannadt).
Alltså, Du är mitt hopp för denna kritiska säsong som heter jul och nyår.
Farväl så länge och god jul, önskar
Vännen
August Strindberg
$$$$$ {4/12 1885} Kära Bror. Vill du vara snäll med omgående sända mig 'For de Danske Brödre, ett versstycke du mins jag läste upp hos Meyers en gång, på en bal. Det är visst skrifvet på en gul bikupa i skrifboksformat (41⁄4). Det skall in i ett Danskt julblad. Hastel Vänl #3August.$1
Då en docka lottades bort, och Thorsell vann och Seeligmann tyckte det var bra!"
Monday, February 21, 2005
Friday, February 18, 2005
Brev 1162 till Alb Bonnier den (24 dec) 1885
"Grez Julafton 86. {24 dec. 1885}
Bäste Herr Bonnier!
I min sjelfständighets strid med kapitalet tyckes jag vara dömd att besegras och efter förtviflans ansträngningar lägger jag mig en gång till. Att Ni vill ha Giftas Del 2 ser jag ju hellre än att herr X tar den, men Ni skulle ej ha uppträdt förebrående öfver att jag ej lemnat manuskriptet, ty Ni vet ju hur en sådan affär går till. När Ni afstod, engagerade jag mig med X. Han betalade naturligtvis under arbetets lopp så att när arbetet var färdigt var arvodet konsumeradt.
Nåväl! Efter som han vill afstå, gör opp affären med honom.
Men nu till en annan och värre sak.
Jag mottog igår en julklapp från Nouvelle Revue, som var allt annat än rolig. Förluster på Société de Londres' kontrefaçon, förbjudning i Tyskland och Österrike, publiken ledsnande på detta käringsqvaller m. m. Alltnog Revue har förlorat pengar och slutar med societeterna. Och detta säger man mig mycket älskvärdt efter att ha tagit fyra månaders arbete. Man vill hjelpa mig till Fransk förläggare, men han betalar intet.
Nu har jag flera förslag att göra Er.
Jag ville ursprungligen göra ett godt värdefullt arbete. Men tvangs af dam-regimen i Revue att göra ett halfdåligt. Låtom oss emellertid utilisera det gjorda.
Propos: 1.
Låt öfversätta och bearbeta arbetet på Svenska oåtalbart. Jag skall fylla ut några punkter.
Illustreradt eller icke.
Kalladt: Det Nya Stockholm
eller
Société de Stockholm
af
Comte Paul Vasili
med
Förord
af
August Strindberg
Förord: (ungefär)
Grefve Vasili hvars societetsarbeten ådragit Nouvelle Revue så mycket obehag har nödgats utge i bokform detta redan färdigskrifna arbete om Stockholm som Revuen vägrat införa.
Min intima bekantskap med Grefven och mitt intresse för ämnet har förskaffat mig förmånen att bli dess Svenska utgifvare, i hvilken egenskap jag egt taga mig friheten ändra och korrigera texten som härmed lemnas i den Svenska Allmänhetens händer.
August Strindberg
Propos: 2.
Jag sjelf öfversätter, omskrifver och fyller ut arbetet till ett #3oåtalbart$1 sådant att utges i eget namn.
#3Illustreradt.$1
Men i så fall måste Ni, då ju affären kan anses lysande (lika med uppgående för mig till, låtom oss säga, 5,000 Kronor,) ge mig under och för arbetet 2,000 Kronor eller rundt 3,000 Francs. Då de 3,000 Kronorna skola amorteras.
I så fall vill jag tillägga
11⁄4 En middag hos Nordenskjöld med Japanska ambassaden.
21⁄4 En afton i publicistklubben
31⁄4 En spiritistseance. (utan namn)
41⁄4 Stockholmarne i Paris
51⁄4 d:o på Sommarnöje
etc.
jemte något mera djupgående betraktelser här och der.
Illustrationerna skulle bestå i Porträtt mest.
Tänk på detta! Men utan pengar under arbetet kan jag ej ta i det.
Propos 3.
Sälja det genom Er i Danmark eller Tyskland så att Ni tog er amortering och gaf mig resten.
Om Ni nu antager proposition två kunde ju för att ej pina ihjel mig en öfversättare (Levertin) öfversätta de kapitel som redan äro möjliga och jag göra om sjelf det farligaste eller Kungen m. fl. samt skrifva till sjelf.
Öfversättaren skulle kunna bättre än jag förmildra uttryck och ändra dem rent af. Kamrarne och ministrarne m. m kunna tas som de äro.
För öfrigt! När herr X. bara gifvit 2,250 Kronor för Giftas 2, kan man väl hoppas få någon amortering på den också då Ni sprider den. Del I gaf Ni mig ju mycket mer för.
Låt oss nu få ett värdefullt arbete om det närvarande Svenska Samhället så hyggligt som möjligt. Tre tusen francs rör sig affären omkring, utom att Ni har möjlighet till amortering.
Och låt oss så återknyta våra relationer i frid och sämjo.
Att vara "Storsnudet" för mig tyckes icke gå ännu på många år och jag får väl stoppa pipan i säcken så länge.
Ett godt nytt år önskar jag Er alla och hoppas att 1886 måtte finna oss i samarbete utan afbrott af nya eller gamla trycklagar
Min hjertliga helsning till Karl Otto och min vördnad till familjen
Högaktningsf. Tillgifvet
August Strindberg.
P. S. Ändra sjelfva i Giftas om Ni vill. Jag har icke magt att vilja något mer.
P. P. S. Mina barn tacka för de vackra julböckerna.
$$$$$ {24/12 1885} Bäste Herr Bonnier! Om Ni vill göra opp affären G. med X så har jag intet dermed att göra, om nemligen icke tryckning hindras. Jag ser heldre att Alb. B. förlägger än herr X, som dessutom bara är välgörare. Alltså afhandla den saken med Axel. Titeln är bestämd G. 2. Som det ej fins ett oanständigt ord i hela boken behöfva vi ej diskutera innehållet. I hast #3Aug Sg.$1
Bäste Herr Bonnier!
I min sjelfständighets strid med kapitalet tyckes jag vara dömd att besegras och efter förtviflans ansträngningar lägger jag mig en gång till. Att Ni vill ha Giftas Del 2 ser jag ju hellre än att herr X tar den, men Ni skulle ej ha uppträdt förebrående öfver att jag ej lemnat manuskriptet, ty Ni vet ju hur en sådan affär går till. När Ni afstod, engagerade jag mig med X. Han betalade naturligtvis under arbetets lopp så att när arbetet var färdigt var arvodet konsumeradt.
Nåväl! Efter som han vill afstå, gör opp affären med honom.
Men nu till en annan och värre sak.
Jag mottog igår en julklapp från Nouvelle Revue, som var allt annat än rolig. Förluster på Société de Londres' kontrefaçon, förbjudning i Tyskland och Österrike, publiken ledsnande på detta käringsqvaller m. m. Alltnog Revue har förlorat pengar och slutar med societeterna. Och detta säger man mig mycket älskvärdt efter att ha tagit fyra månaders arbete. Man vill hjelpa mig till Fransk förläggare, men han betalar intet.
Nu har jag flera förslag att göra Er.
Jag ville ursprungligen göra ett godt värdefullt arbete. Men tvangs af dam-regimen i Revue att göra ett halfdåligt. Låtom oss emellertid utilisera det gjorda.
Propos: 1.
Låt öfversätta och bearbeta arbetet på Svenska oåtalbart. Jag skall fylla ut några punkter.
Illustreradt eller icke.
Kalladt: Det Nya Stockholm
eller
Société de Stockholm
af
Comte Paul Vasili
med
Förord
af
August Strindberg
Förord: (ungefär)
Grefve Vasili hvars societetsarbeten ådragit Nouvelle Revue så mycket obehag har nödgats utge i bokform detta redan färdigskrifna arbete om Stockholm som Revuen vägrat införa.
Min intima bekantskap med Grefven och mitt intresse för ämnet har förskaffat mig förmånen att bli dess Svenska utgifvare, i hvilken egenskap jag egt taga mig friheten ändra och korrigera texten som härmed lemnas i den Svenska Allmänhetens händer.
August Strindberg
Propos: 2.
Jag sjelf öfversätter, omskrifver och fyller ut arbetet till ett #3oåtalbart$1 sådant att utges i eget namn.
#3Illustreradt.$1
Men i så fall måste Ni, då ju affären kan anses lysande (lika med uppgående för mig till, låtom oss säga, 5,000 Kronor,) ge mig under och för arbetet 2,000 Kronor eller rundt 3,000 Francs. Då de 3,000 Kronorna skola amorteras.
I så fall vill jag tillägga
11⁄4 En middag hos Nordenskjöld med Japanska ambassaden.
21⁄4 En afton i publicistklubben
31⁄4 En spiritistseance. (utan namn)
41⁄4 Stockholmarne i Paris
51⁄4 d:o på Sommarnöje
etc.
jemte något mera djupgående betraktelser här och der.
Illustrationerna skulle bestå i Porträtt mest.
Tänk på detta! Men utan pengar under arbetet kan jag ej ta i det.
Propos 3.
Sälja det genom Er i Danmark eller Tyskland så att Ni tog er amortering och gaf mig resten.
Om Ni nu antager proposition två kunde ju för att ej pina ihjel mig en öfversättare (Levertin) öfversätta de kapitel som redan äro möjliga och jag göra om sjelf det farligaste eller Kungen m. fl. samt skrifva till sjelf.
Öfversättaren skulle kunna bättre än jag förmildra uttryck och ändra dem rent af. Kamrarne och ministrarne m. m kunna tas som de äro.
För öfrigt! När herr X. bara gifvit 2,250 Kronor för Giftas 2, kan man väl hoppas få någon amortering på den också då Ni sprider den. Del I gaf Ni mig ju mycket mer för.
Låt oss nu få ett värdefullt arbete om det närvarande Svenska Samhället så hyggligt som möjligt. Tre tusen francs rör sig affären omkring, utom att Ni har möjlighet till amortering.
Och låt oss så återknyta våra relationer i frid och sämjo.
Att vara "Storsnudet" för mig tyckes icke gå ännu på många år och jag får väl stoppa pipan i säcken så länge.
Ett godt nytt år önskar jag Er alla och hoppas att 1886 måtte finna oss i samarbete utan afbrott af nya eller gamla trycklagar
Min hjertliga helsning till Karl Otto och min vördnad till familjen
Högaktningsf. Tillgifvet
August Strindberg.
P. S. Ändra sjelfva i Giftas om Ni vill. Jag har icke magt att vilja något mer.
P. P. S. Mina barn tacka för de vackra julböckerna.
$$$$$ {24/12 1885} Bäste Herr Bonnier! Om Ni vill göra opp affären G. med X så har jag intet dermed att göra, om nemligen icke tryckning hindras. Jag ser heldre att Alb. B. förlägger än herr X, som dessutom bara är välgörare. Alltså afhandla den saken med Axel. Titeln är bestämd G. 2. Som det ej fins ett oanständigt ord i hela boken behöfva vi ej diskutera innehållet. I hast #3Aug Sg.$1
Thursday, February 17, 2005
Brev 1165 till Edvard Brandes den 29 dec 1885
"Grez d. 29e December 1885.
Kära Brandes!
Så skulle jag strandsätta Er ändå mot min vilja och så kommer jag likafullt och ber om en tjenst. Jag har varit stukad några dagar ty jag har haft en motgång af ganska allvarligt slag.
Societeten, du vet, min stora trumf gick mig ur handen. Fyra månaders otroligt arbete förloradt! Revuen har nemligen lidit stora förluster emedan den är förbjuden i Tyskland och Österrike, hatad i England och föraktad i Frankrike. Publiken har ledsnat på käringsqvallret om erkehertigar och prinsar, och man ämnar derför upphöra med Societeterna.
På vanligt älskvärdt franskt sätt återlemnades manuskriptet med många artigheter men utan någon godtgörelse genom att anstränga sig få en förläggare till arbetet som var bestäldt. Jag begärde dock den gunsten och man lofvade. Men man lofvar här så rundt.
Jag är glad att jag ej besvärat dig, och flickorna hade bara börjat, lyckligtvis.
Nu, törs ni publicera det i Politiken? Det sårar ingen af Era Svenska vänner och är ej argare på Sverge än Berlin var på Danmark. Man kan dessutom stryka saker rörande kungens person som äro för svåra! Det är icke så ytligt som de andra Societeterna, men ej vidare djupgående. Ger många upplysningar om Svenskt lynne och är intressant. Att det blir läst i Sverge är säkert.
Tro nu ej att det skadar mig, ty jag har i Dagens Nyheter undanbedt mig allt slags digtergage och bedt bli skonad för sårande välgörenhet.
Hela Hillbergska tiggeriet var ett oförskämdt puff-företag för hans blad utan min vetskap.
Det var den affären!
Nu en annan! Min plan att beskrifva Europas Bonde hvilken med all säkerhet kommer att sätta ett stort P för hela den hufvudlösa industrisocialismen, har nu legat och grott i två år och jag är färdig med förstudierna till Frankrikes. Men det arbetet kan ej och bör ej publiceras enbart i Norden.
Fins det ej en tysk, Österrikisk eller Amerikansk tidning af Era bekanta, som skulle vilja ta det i form af korrespondens. Vill ni ej presentera mig och min plan. Jag har talat vid Fransmän; de kunna ej dölja sin beundran öfver den stora och nya planen och icke heller sin afund. I Frankrike fins ej en Voyage skrifven af en Fransman. Och den enda resan i landet är gjord och beskrifven af en Engelsman, Arthur Young 1787, 88, 89. Skulle det ej roa en Tysk att få äckla fransmannen med en beskrifning öfver hans land och bondelif!
Jag har skrifvit till Neue Freie Presse, men än ej fått svar. Preussen är för dumt ännu kanske att kunna värdera arbetet.
Denna plan går ut på att rädda mig från Skönlitteraturen och Sverge. Hjelp mig i Jesu Christi Nazarenens namn, ty eljes får jag sätta mig att göra teaterpjes igen, som jag hatar och derför kommer att göra dåligt!
Politiken har väl ej råd att lägga sig till med ett så stort arbete?
Och det vore synd att begrafva en sådan skatt i "Preussiska skären".
Fy fan hvad jag är stukad efter min sista motgång. Få se om jag reser mig eller blir liggande?
Emellertid Godt nytt år! Och haf tack för ifjor
Din Vän
#3August Strindberg.$1
Societeten kunde publiceras helt enkelt under Paul Vasilis namn, ty den är skrifven i en rysk mans namn. Eller också under rubriken: Sverge. Bref af Aug Sg.
Jag är då böjd tillägga några kapitel.
$$$$$ {poststämpl. 31/12 1885} P. S. Om Tilskueren ville ta arbetet, borde den låta min 'Conférence' (Om den litt. reaktionen efter 1865.) ingå med såsom ingrediens på Litteraturen. Bokformen (på Danska) #3utan$1 Svensk Öfversättning kunde ju bli en god affär efteråt. D. S."
Kära Brandes!
Så skulle jag strandsätta Er ändå mot min vilja och så kommer jag likafullt och ber om en tjenst. Jag har varit stukad några dagar ty jag har haft en motgång af ganska allvarligt slag.
Societeten, du vet, min stora trumf gick mig ur handen. Fyra månaders otroligt arbete förloradt! Revuen har nemligen lidit stora förluster emedan den är förbjuden i Tyskland och Österrike, hatad i England och föraktad i Frankrike. Publiken har ledsnat på käringsqvallret om erkehertigar och prinsar, och man ämnar derför upphöra med Societeterna.
På vanligt älskvärdt franskt sätt återlemnades manuskriptet med många artigheter men utan någon godtgörelse genom att anstränga sig få en förläggare till arbetet som var bestäldt. Jag begärde dock den gunsten och man lofvade. Men man lofvar här så rundt.
Jag är glad att jag ej besvärat dig, och flickorna hade bara börjat, lyckligtvis.
Nu, törs ni publicera det i Politiken? Det sårar ingen af Era Svenska vänner och är ej argare på Sverge än Berlin var på Danmark. Man kan dessutom stryka saker rörande kungens person som äro för svåra! Det är icke så ytligt som de andra Societeterna, men ej vidare djupgående. Ger många upplysningar om Svenskt lynne och är intressant. Att det blir läst i Sverge är säkert.
Tro nu ej att det skadar mig, ty jag har i Dagens Nyheter undanbedt mig allt slags digtergage och bedt bli skonad för sårande välgörenhet.
Hela Hillbergska tiggeriet var ett oförskämdt puff-företag för hans blad utan min vetskap.
Det var den affären!
Nu en annan! Min plan att beskrifva Europas Bonde hvilken med all säkerhet kommer att sätta ett stort P för hela den hufvudlösa industrisocialismen, har nu legat och grott i två år och jag är färdig med förstudierna till Frankrikes. Men det arbetet kan ej och bör ej publiceras enbart i Norden.
Fins det ej en tysk, Österrikisk eller Amerikansk tidning af Era bekanta, som skulle vilja ta det i form af korrespondens. Vill ni ej presentera mig och min plan. Jag har talat vid Fransmän; de kunna ej dölja sin beundran öfver den stora och nya planen och icke heller sin afund. I Frankrike fins ej en Voyage skrifven af en Fransman. Och den enda resan i landet är gjord och beskrifven af en Engelsman, Arthur Young 1787, 88, 89. Skulle det ej roa en Tysk att få äckla fransmannen med en beskrifning öfver hans land och bondelif!
Jag har skrifvit till Neue Freie Presse, men än ej fått svar. Preussen är för dumt ännu kanske att kunna värdera arbetet.
Denna plan går ut på att rädda mig från Skönlitteraturen och Sverge. Hjelp mig i Jesu Christi Nazarenens namn, ty eljes får jag sätta mig att göra teaterpjes igen, som jag hatar och derför kommer att göra dåligt!
Politiken har väl ej råd att lägga sig till med ett så stort arbete?
Och det vore synd att begrafva en sådan skatt i "Preussiska skären".
Fy fan hvad jag är stukad efter min sista motgång. Få se om jag reser mig eller blir liggande?
Emellertid Godt nytt år! Och haf tack för ifjor
Din Vän
#3August Strindberg.$1
Societeten kunde publiceras helt enkelt under Paul Vasilis namn, ty den är skrifven i en rysk mans namn. Eller också under rubriken: Sverge. Bref af Aug Sg.
Jag är då böjd tillägga några kapitel.
$$$$$ {poststämpl. 31/12 1885} P. S. Om Tilskueren ville ta arbetet, borde den låta min 'Conférence' (Om den litt. reaktionen efter 1865.) ingå med såsom ingrediens på Litteraturen. Bokformen (på Danska) #3utan$1 Svensk Öfversättning kunde ju bli en god affär efteråt. D. S."
Tuesday, February 15, 2005
Brev 1194 till Alb Bonnier 19 feb 1886
"Grez den 19 Febr. 1886.
Bäste Herr Bonnier.
Jag är icke så dålig att jag tillskrifver vackra handlingar oädla motiv. Ni har hjelpt mig från kanske två års restansarbete och mina efterlefvande från miser; derför tackar jag Er varmt.
Min hustru ber att äfven få säga Er ett hjertligt tack på sina och barnens vägnar.
Om jag förtjenat denna välvilja personligen vet jag ej, ty jag har icke mycket reda på mig numera. Något har väl jag felat, men samhällsmajoriteten har nog felat bra mycket mot mig. Men det må nu anstå.
Efter bedöfningen af slaget från Societetsfrun, sände jag manuskriptet till Politiken. Den ville ta det. Men så läste jag igenom det och fann det odugligt för hvarje annat land än Frankrike, och så kasserade jag det.
Senare erhöll jag bref från Mr Peyrot, Madame Adams privatsekreterare, som skref att han läst ms och ansåg det kunna bli bok (på Franska) under titel La Suède Contemporaine, om det utarbetades. Jag kan icke utarbeta det, har ej råd, icke heller att låta korrigera franskan.
Det är sålunda dödt! Må det hvila i ro, såvida ej någon ond ande narrar mig att kasta in det i Intransigeant, der det genast blir tryckt. Jag inbillar mig det skulle göra trycktvångspetitionärerna godt att se det ej deras lag kan hindra ett fritt ord från mig att gå ut i verlden. Hvad säges härom?
Sedan jag qvicknat till efter slaget har jag skrifvit: Bland Franska Bönder. 100 stora qvartsidor och sändt till Politiken. I Sverge fans ingen tidning för mig, och jag fruktade Ni ej ville ta det i bok, då bönder äro så opopulära i Sverge. Ej svar från Brandes än, men väntar godt. För öfrigt kan ej Politiken skada Svensk upplaga.
(…)
Med utmärkt högaktning och
Tacksamt
August Strindberg
(…)"
Bäste Herr Bonnier.
Jag är icke så dålig att jag tillskrifver vackra handlingar oädla motiv. Ni har hjelpt mig från kanske två års restansarbete och mina efterlefvande från miser; derför tackar jag Er varmt.
Min hustru ber att äfven få säga Er ett hjertligt tack på sina och barnens vägnar.
Om jag förtjenat denna välvilja personligen vet jag ej, ty jag har icke mycket reda på mig numera. Något har väl jag felat, men samhällsmajoriteten har nog felat bra mycket mot mig. Men det må nu anstå.
Efter bedöfningen af slaget från Societetsfrun, sände jag manuskriptet till Politiken. Den ville ta det. Men så läste jag igenom det och fann det odugligt för hvarje annat land än Frankrike, och så kasserade jag det.
Senare erhöll jag bref från Mr Peyrot, Madame Adams privatsekreterare, som skref att han läst ms och ansåg det kunna bli bok (på Franska) under titel La Suède Contemporaine, om det utarbetades. Jag kan icke utarbeta det, har ej råd, icke heller att låta korrigera franskan.
Det är sålunda dödt! Må det hvila i ro, såvida ej någon ond ande narrar mig att kasta in det i Intransigeant, der det genast blir tryckt. Jag inbillar mig det skulle göra trycktvångspetitionärerna godt att se det ej deras lag kan hindra ett fritt ord från mig att gå ut i verlden. Hvad säges härom?
Sedan jag qvicknat till efter slaget har jag skrifvit: Bland Franska Bönder. 100 stora qvartsidor och sändt till Politiken. I Sverge fans ingen tidning för mig, och jag fruktade Ni ej ville ta det i bok, då bönder äro så opopulära i Sverge. Ej svar från Brandes än, men väntar godt. För öfrigt kan ej Politiken skada Svensk upplaga.
(…)
Med utmärkt högaktning och
Tacksamt
August Strindberg
(…)"
Sunday, February 13, 2005
Brev 1220 till Edvard Brandes 30 april 1886
"
G 30/4 86.
K. Br.
Jag beder dig få de 5 exemplaren af bref 4 (arrendatorn) som jag ej fått.
Efter sista brefvet tryckes:
"Slut på första afdelningen".
Få se om jag får råd att fortsätta de dyra resorna!
Hast Vänl.
Aug Sg
Har du läst Nouvelle Reuve 15/Mars i år. Le Matriarcat?
Hans Jægers bok har jag läst. Kolossal! Nu komma mina Lettres de Stockholm på franska i en fransk revue. Ändtligen! Sedan är jag väl rigtigt död!"
G 30/4 86.
K. Br.
Jag beder dig få de 5 exemplaren af bref 4 (arrendatorn) som jag ej fått.
Efter sista brefvet tryckes:
"Slut på första afdelningen".
Få se om jag får råd att fortsätta de dyra resorna!
Hast Vänl.
Aug Sg
Har du läst Nouvelle Reuve 15/Mars i år. Le Matriarcat?
Hans Jægers bok har jag läst. Kolossal! Nu komma mina Lettres de Stockholm på franska i en fransk revue. Ändtligen! Sedan är jag väl rigtigt död!"
Friday, February 11, 2005
Brev 1222 till Albert Bonnier 7 maj 1886
"Grez d 7 Maj 1886.
Bäste Herr Bonnier,
Jag kan icke säga hvad det gläder mig att Ni både förstått mitt nya försök i öfvergifvandet af konstruktionslitteraturen och att vi åter inträdt i relationer. En behaglig öfverraskning var också att Ni vågar 4,000 ex då jag beräknat blott 3,000, men deremot tror jag manuskriptet blir mera i tryck, ty ifrån sidan 30 eller 50 äro mina lappar 1/4 eller 1/5 drygare än trycksidan. Detta må nu vara till framdeles.
Ett annat förfärligt men förefinnes dock. Är det skäl att konkurrera med den välsignade Giftas som skall ut i Pingsttiden. Och en sak till. Blir nu Tj. Qv. Son bara tolf ark, låt oss då ge ut del I, II i September i 24.
Saken gestaltar sig då så här! (I hemlighet, och jag tror nu att Ni vill mig väl!) Min mission i Frankrike är fyld, men till offer som varit nära krossa mig. Nouvelle Revue talade sant. Den har slutat med societeterna, men den 15e Juni (Pingsttiden) utkommer såsom första artikel: Coup d'oeil sur La Suède Contemporaine par Aug Strindberg innehållande Introduction, La Cour, Chambres Ministres omstöpt. Samtidigt 15e Juni utgifver Revue Universelle (Paris) Lettres de Stockholm par Aug Sg. (redan läst korrektur!) Detta är resten på Société! Nu blir det buller om Giftas 2; stort motgift genom Franska brefven. Man ser att man icke rår på mina nio lif fast man tagit de åtta. Jag är död; begrafves; sommarens gröngräs gror på grafven. Så kommer hösten. Liket står upp och ger ut sina memoarer. Det är ju väl planeradt, och system i. Icke sant? Att samtidigt brasa på med alltsammans är för mycket och det är väl varmt i Pingsttiden, då hänryckningens dag är inne ändå.
Emellertid som Ni vill! Ändringarne godkännas! --
När jag nu får de 3,000 Frcs så reser jag från detta utslitna dyra Grez till det billiga Zürichs omnejd, der jag dricker mig stupid af bier och der min hustru skall taga barnmorskeexamen (mina döttrar ska bli barnmorskor) ty jag lefver väl ej så länge och någon måste arbeta för barnen, tills de sjelfva kunna göra det. Der sätter jag mig genast och skrifver del II af Tj. Qv. Son handlande om Upsala, Min Teaterbana, Läkarbana, Första Författeri med skonande af alla personer (äfven med fara att vara osann) utom mig sjelf. Derpå kommer boken att vinna, ty barndomen är tråkig i sig sjelf och att läsa!
Hvad affärerna beträffar står jag ju i skuld för lifförsäkringar, hyror, böcker o. d, som ju icke kan anses höra till författareverksamheten. Hur skola vi amortera dem? Af de 294 Kronor som öfverskjuta de 3,000 Fr på de 12 arken skulle nu Herr Bonnier taga 200 Kr till nyss betalade lifförsäkringar. Kunde vi få ta de 94 till böcker alldeles oumbärliga till Del II nemligen Hofbergs Lexikon, Linders Familjebok och Åberg Boströmska verldsåskådningen, så vore det godt. Men endast på vilkor att icke skuld göres, ty nu skola vi icke mackla in affärerna mera. Räckte öfverskottet längre (som jag tror, ty jag räknade minst 14 à 16 ark, så skulle ett amorteringsafdrag på gamla skulden ske.
Mycken lifskraft efter utlösningen ur Laurentska pensionsfängelset, resultatet med Société, ändring af klimat och boställe, ger mig nytt hopp på framtiden, och en fredligare behandling af ämnena, hvarför väl inga svårigheter i tryckning skall uppstå.
Skulle behöfvas ansvaringar till namnsedel får man väl köpa ett par sådana, hellre än att anmoda personer som sedan taga hela ens person med hull och hår i tacksamhet.
Nu bryter jag alltså upp från Grez och blir German igen, afvaktande respengarne. Vill Herr Bonnier sända dem i Franska banksedlar slapp jag återse det förfärliga och dyra Paris, samt embrancherade via Moret direkt med qvinnor och barn och boklårar till Zürich.
När jag slutat Del II, har jag tänkt i det Germanska Skog och sjö och berglandet skrifva ett häfte Svenska Idyller till Julen anlagda sedan länge på hexametrar. Dessa äro sparpenningar från Tj. Qv. Son der landskapet är afsigtligt försummadt. Idyllerna skola bara vara impressions utan idéer, kanske med några vignetter af Andrén.
Jag känner mig nemligen mycket idyllisk mellan drabbningarne och tror på ölet, kägelbanorna och alperna, sedan nemligen jag brutit mig in i Paris, som icke alls lockar mig mer. (Jemför: T. Qv. S.! Men så många sönderbrutna paraplyer, kaffekokare, ryggradar, nervstumpar för att få hål på den väggen!), sen jag fått min vilja fram!
Med de hjertligaste helsningar till Karl Otto och mina vördsamma till familjen tecknar jag
Med högaktning och tillgifvenhet
August Strindberg.
(...) "
Bäste Herr Bonnier,
Jag kan icke säga hvad det gläder mig att Ni både förstått mitt nya försök i öfvergifvandet af konstruktionslitteraturen och att vi åter inträdt i relationer. En behaglig öfverraskning var också att Ni vågar 4,000 ex då jag beräknat blott 3,000, men deremot tror jag manuskriptet blir mera i tryck, ty ifrån sidan 30 eller 50 äro mina lappar 1/4 eller 1/5 drygare än trycksidan. Detta må nu vara till framdeles.
Ett annat förfärligt men förefinnes dock. Är det skäl att konkurrera med den välsignade Giftas som skall ut i Pingsttiden. Och en sak till. Blir nu Tj. Qv. Son bara tolf ark, låt oss då ge ut del I, II i September i 24.
Saken gestaltar sig då så här! (I hemlighet, och jag tror nu att Ni vill mig väl!) Min mission i Frankrike är fyld, men till offer som varit nära krossa mig. Nouvelle Revue talade sant. Den har slutat med societeterna, men den 15e Juni (Pingsttiden) utkommer såsom första artikel: Coup d'oeil sur La Suède Contemporaine par Aug Strindberg innehållande Introduction, La Cour, Chambres Ministres omstöpt. Samtidigt 15e Juni utgifver Revue Universelle (Paris) Lettres de Stockholm par Aug Sg. (redan läst korrektur!) Detta är resten på Société! Nu blir det buller om Giftas 2; stort motgift genom Franska brefven. Man ser att man icke rår på mina nio lif fast man tagit de åtta. Jag är död; begrafves; sommarens gröngräs gror på grafven. Så kommer hösten. Liket står upp och ger ut sina memoarer. Det är ju väl planeradt, och system i. Icke sant? Att samtidigt brasa på med alltsammans är för mycket och det är väl varmt i Pingsttiden, då hänryckningens dag är inne ändå.
Emellertid som Ni vill! Ändringarne godkännas! --
När jag nu får de 3,000 Frcs så reser jag från detta utslitna dyra Grez till det billiga Zürichs omnejd, der jag dricker mig stupid af bier och der min hustru skall taga barnmorskeexamen (mina döttrar ska bli barnmorskor) ty jag lefver väl ej så länge och någon måste arbeta för barnen, tills de sjelfva kunna göra det. Der sätter jag mig genast och skrifver del II af Tj. Qv. Son handlande om Upsala, Min Teaterbana, Läkarbana, Första Författeri med skonande af alla personer (äfven med fara att vara osann) utom mig sjelf. Derpå kommer boken att vinna, ty barndomen är tråkig i sig sjelf och att läsa!
Hvad affärerna beträffar står jag ju i skuld för lifförsäkringar, hyror, böcker o. d, som ju icke kan anses höra till författareverksamheten. Hur skola vi amortera dem? Af de 294 Kronor som öfverskjuta de 3,000 Fr på de 12 arken skulle nu Herr Bonnier taga 200 Kr till nyss betalade lifförsäkringar. Kunde vi få ta de 94 till böcker alldeles oumbärliga till Del II nemligen Hofbergs Lexikon, Linders Familjebok och Åberg Boströmska verldsåskådningen, så vore det godt. Men endast på vilkor att icke skuld göres, ty nu skola vi icke mackla in affärerna mera. Räckte öfverskottet längre (som jag tror, ty jag räknade minst 14 à 16 ark, så skulle ett amorteringsafdrag på gamla skulden ske.
Mycken lifskraft efter utlösningen ur Laurentska pensionsfängelset, resultatet med Société, ändring af klimat och boställe, ger mig nytt hopp på framtiden, och en fredligare behandling af ämnena, hvarför väl inga svårigheter i tryckning skall uppstå.
Skulle behöfvas ansvaringar till namnsedel får man väl köpa ett par sådana, hellre än att anmoda personer som sedan taga hela ens person med hull och hår i tacksamhet.
Nu bryter jag alltså upp från Grez och blir German igen, afvaktande respengarne. Vill Herr Bonnier sända dem i Franska banksedlar slapp jag återse det förfärliga och dyra Paris, samt embrancherade via Moret direkt med qvinnor och barn och boklårar till Zürich.
När jag slutat Del II, har jag tänkt i det Germanska Skog och sjö och berglandet skrifva ett häfte Svenska Idyller till Julen anlagda sedan länge på hexametrar. Dessa äro sparpenningar från Tj. Qv. Son der landskapet är afsigtligt försummadt. Idyllerna skola bara vara impressions utan idéer, kanske med några vignetter af Andrén.
Jag känner mig nemligen mycket idyllisk mellan drabbningarne och tror på ölet, kägelbanorna och alperna, sedan nemligen jag brutit mig in i Paris, som icke alls lockar mig mer. (Jemför: T. Qv. S.! Men så många sönderbrutna paraplyer, kaffekokare, ryggradar, nervstumpar för att få hål på den väggen!), sen jag fått min vilja fram!
Med de hjertligaste helsningar till Karl Otto och mina vördsamma till familjen tecknar jag
Med högaktning och tillgifvenhet
August Strindberg.
(...) "
Thursday, February 10, 2005
Brev 1235 till V v Heidenstam 26 maj 1886
"Othmars. 26 Maj. 86.
BBr
"Nun ist der Föhn los." Lettres de Stockholm äro ute i Revue Universelle 16 Maj. Skottet gick för tidigt. Bellman är struken och O II. Oj, oj, oj! Nu blir jag väl landsförvist. Hur mår du? Det fins 3 biljarder i Lenzbourg.
Jag glömde ju betala mina skulder sist, men du skulle bara sagt ett ord. Härnäst alltså, eller när du vill!
Hastel Vänl
August Strindberg."
BBr
"Nun ist der Föhn los." Lettres de Stockholm äro ute i Revue Universelle 16 Maj. Skottet gick för tidigt. Bellman är struken och O II. Oj, oj, oj! Nu blir jag väl landsförvist. Hur mår du? Det fins 3 biljarder i Lenzbourg.
Jag glömde ju betala mina skulder sist, men du skulle bara sagt ett ord. Härnäst alltså, eller när du vill!
Hastel Vänl
August Strindberg."
Monday, February 07, 2005
Brev 1236 till E Brandes den 27 maj 1886
"Othmarsingen Aargau
27 Maj 86.
Kära Brandes,
Hvar i Helsingeland är sista brefvet som ej kommit in på en månad? Tyskarne skrifva och ropa på forts. Skulle det nu vara supprimeradt af de med det förra missnöjda damerna, så sänd mig igen det sista. Skall det verkligen in så stryk litet på talet om nykterhet och bondens snålhet.
Nå, nu har jag väl brutit med Sverget om nångonsin. Lettres de Stockholm I äro ute i Revue Universelle. Kors hvilken jemmer det skall bli. Och så Tjensteqvinnans son. Ett försök i framtidslitteratur. Utan handling, utan stil. Psykologi, och epokens historia i en menniskas lif. Inga landskap, inga möbler, ingen stil!
Håller redan på med Del II. Det blir fem delar, alltså hela historien 1849--86.
Det blir Sverges historia; historien om huru en författare uppkommer; historien om en själs uppkomst och utveckling under en bestämd period, historien om kultursjukans natur och orsaker. M. m.
Så har jag skrifvit, ty så har alltid föresväfvat mig att hvar man borde skrifva!
Litteraturen synes mig bör totalt emancipera sig från konsten och bli vetenskap. Författarne måste lära sitt yrke genom att studera: psykologi, sociologi, fysiologi, historia, politik. Eljes bli vi bara dilettanter!
Det är du icke med om!
Jag har icke vågat förr, derför har jag gått i gamla trallen. Nu gör jag det och lyckligtvis fri! Hvad det är skönt att icke ha något parti och slippa ljuga tendens- och partilögner. Hjernan arbetar ärligt och går dit den vill. Ingen feghet, inga hänsyn! Det är afundsvärdt!
Nu slutar jag med tidningsskrifveri, ty jag har icke råd mer. Allt får gå in i min själs utvecklingshistoria.
Farväl igen och låt mig snart veta om Bondebrefvets öde.
beder Vänligen
August Strindberg
Vill Politiken trycka efter Revue Universelle?
27 Maj 86.
Kära Brandes,
Hvar i Helsingeland är sista brefvet som ej kommit in på en månad? Tyskarne skrifva och ropa på forts. Skulle det nu vara supprimeradt af de med det förra missnöjda damerna, så sänd mig igen det sista. Skall det verkligen in så stryk litet på talet om nykterhet och bondens snålhet.
Nå, nu har jag väl brutit med Sverget om nångonsin. Lettres de Stockholm I äro ute i Revue Universelle. Kors hvilken jemmer det skall bli. Och så Tjensteqvinnans son. Ett försök i framtidslitteratur. Utan handling, utan stil. Psykologi, och epokens historia i en menniskas lif. Inga landskap, inga möbler, ingen stil!
Håller redan på med Del II. Det blir fem delar, alltså hela historien 1849--86.
Det blir Sverges historia; historien om huru en författare uppkommer; historien om en själs uppkomst och utveckling under en bestämd period, historien om kultursjukans natur och orsaker. M. m.
Så har jag skrifvit, ty så har alltid föresväfvat mig att hvar man borde skrifva!
Litteraturen synes mig bör totalt emancipera sig från konsten och bli vetenskap. Författarne måste lära sitt yrke genom att studera: psykologi, sociologi, fysiologi, historia, politik. Eljes bli vi bara dilettanter!
Det är du icke med om!
Jag har icke vågat förr, derför har jag gått i gamla trallen. Nu gör jag det och lyckligtvis fri! Hvad det är skönt att icke ha något parti och slippa ljuga tendens- och partilögner. Hjernan arbetar ärligt och går dit den vill. Ingen feghet, inga hänsyn! Det är afundsvärdt!
Nu slutar jag med tidningsskrifveri, ty jag har icke råd mer. Allt får gå in i min själs utvecklingshistoria.
Farväl igen och låt mig snart veta om Bondebrefvets öde.
beder Vänligen
August Strindberg
Vill Politiken trycka efter Revue Universelle?
Subscribe to:
Posts (Atom)