"Othmarsingen Aargau
27 Maj 86.
Kära Brandes,
Hvar i Helsingeland är sista brefvet som ej kommit in på en månad? Tyskarne skrifva och ropa på forts. Skulle det nu vara supprimeradt af de med det förra missnöjda damerna, så sänd mig igen det sista. Skall det verkligen in så stryk litet på talet om nykterhet och bondens snålhet.
Nå, nu har jag väl brutit med Sverget om nångonsin. Lettres de Stockholm I äro ute i Revue Universelle. Kors hvilken jemmer det skall bli. Och så Tjensteqvinnans son. Ett försök i framtidslitteratur. Utan handling, utan stil. Psykologi, och epokens historia i en menniskas lif. Inga landskap, inga möbler, ingen stil!
Håller redan på med Del II. Det blir fem delar, alltså hela historien 1849--86.
Det blir Sverges historia; historien om huru en författare uppkommer; historien om en själs uppkomst och utveckling under en bestämd period, historien om kultursjukans natur och orsaker. M. m.
Så har jag skrifvit, ty så har alltid föresväfvat mig att hvar man borde skrifva!
Litteraturen synes mig bör totalt emancipera sig från konsten och bli vetenskap. Författarne måste lära sitt yrke genom att studera: psykologi, sociologi, fysiologi, historia, politik. Eljes bli vi bara dilettanter!
Det är du icke med om!
Jag har icke vågat förr, derför har jag gått i gamla trallen. Nu gör jag det och lyckligtvis fri! Hvad det är skönt att icke ha något parti och slippa ljuga tendens- och partilögner. Hjernan arbetar ärligt och går dit den vill. Ingen feghet, inga hänsyn! Det är afundsvärdt!
Nu slutar jag med tidningsskrifveri, ty jag har icke råd mer. Allt får gå in i min själs utvecklingshistoria.
Farväl igen och låt mig snart veta om Bondebrefvets öde.
beder Vänligen
August Strindberg
Vill Politiken trycka efter Revue Universelle?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment