Wednesday, June 06, 2012

Det vore värdefullt om en eventuell läsare ville meddela om Ni tycker jag borde klippa i breven, så citaten enbart omfattar brevtext som avhandlar Strindbergs samarbete med LNR och arbetet med La Société de Stockholm.
Språkbanken, varifrån jag kopierat breven, har inte tagit med Torsten Eklunds kommentarer till breven. Dessa är av största värde. Hur löser jag detta dilemma? Läs breven (Ställ in korpus på Str. brev och ange önskad söksträng, tex Vasili)

Juliette Adam erbjuder Strindberg att skriva La Société de Stockholm på franska. Texten ska publiceras under pseudonym Paul Vasili.
Saad Morcos utreder vilka som troligen skrev under denna kollektiva pseudonym.
Skilj mellan Vasili och Vassili, den senare pseudonymen användes av Catherine Radziwill efter att hon skrivit La Société de Berlin under pseud Paul Vasili. Efter att Juliette Adam publicerat texten i La Nouvelle Revue och senare i bokform "tillhörde" pseudonymen Paul Vasili Juliette Adam.
Hur kan vi tolka att August Strindberg arbetar 4 månader under 1885 med att skriva La Société de Stockholm direkt på franska, erbjuder den svenska översättningen, två gånger, till Albert Bonnier, vilken dock avböjer, för att sedan 1887 få se Från Stockholms salonger nu skriven av Gustaf Bellander i tryck.
Per Gedin har utrett troliga skäl varför Albert Bonnier avböjde Strindbergs erbjudande. Förlagets ekonomi var mycket ansträngd under 1884 - 1885.
Flertalet svenska forskare tycks anse hela samarbetet med La Nouvelle Revue som en tillfällig svacka i Strindbergs kreativitet, och dessutom publicerade Juliette Adam struntlitteratur. Invektiven haglar, speciellt från Olof Lagerkrantz, "skvallriga och tarvliga" (sid 172). "Han gör sig alltså beredd att krypa in under en falsk grevekrona och klä sig i kjolar" (sid 173). "(manuskriptet)... uppfyllde inte de franska kraven på pikanteri".

Däremot publicerade The New York Times 1884 en mycket uppskattande recension av La Société de Berlin.

Vi vet att Juliette Adam, efter 1871, arbetade för att nedsvärta Tyskland och skapa allianser mellan Frankrike och övriga europeiska stater, i första hand Ryssland. Hon ville se ett revanchkrig mot Tyskland. La Société de Berlin kan, enligt min läsning, snarare ses som en samling kartoteksblad över karaktärssvagheter hos beslutsfattare och inflytelserika personer i Tyskland. Att Juliette Adam delvis lyckades, visas av att Bismarck stoppade utgivningen av La Société de Berlin i Tyskland. En tysk översättning trycktes i Budapest, men under författarnamn Paul Vassili(sic)

Morcos har en passus där JA varnar för Bertha von Suttner, "Hon pratar bara om fred". Annan källa nämner också att Bertha von Suttner besökte JA´s salong, då i sällskap med Alfred Nobel.Läs här

Frankrike har tydligen inte observerat "tarvligheten", hon inbjuds till signeringen av fredstraktatet 1919, och får fransk statsbegravning 1936. Stadsmonografierna har kommit ut i nytryck

Jag håller för troligt att Strindberg satsade all kraft från 1884 "för att besegra Paris" med La Société de Stockholm och att refuseringen dec 1885 kom att sätta varaktiga spår.
(Uppdaterat 2011 01 27 , 2012 06 04)

No comments: