August Strindberg

«Ce n'était pas la victoire que je voulais, c'était la bataille!"
"August Strindberg écrit Juin 14, 1885 à Albert Bonnier:
"... Le truc, c'est que je suis sous le pseudonyme (« chien non-marqué) Paul Vasili (Société de Berlin, Londres, etc) ont commencé à écrire en français La Société de Stockholm, Mme Adam révise et publie la Nouvelle Revue ensuite traduit en plusieurs langues, dont le suédois."

La grande Française

" ...Le salon de Juliette Adam, à Paris, devient un « centre d'influence » républicain, fréquenté notamment par Léon Gambetta." Källa
BnF
"Romancière, écrivain politique et mémorialiste. - Fondatrice et directrice du périodique "La Nouvelle revue" (en 1879)"
WINIFRED STEPHENS 1917
"As the mistress of a leading political salon, as the founder and editor for twenty years of an influential fortnightly magazine, La Nouvelle Revue, as for many years the intimate friend of Gambetta, of Thiers, of other French ministers, of the representatives of foreign powers and of such eminent French writers as George Sand, Flaubert, Victor Hugo, Alphonse Daudet, Pierre Loti, Paul Bourget and Maurice Barres, she has not only kept her finger on the pulse of her great nation, but she has to some extent modulated its heart-beats." Källa: Här
Richard Kaufmann 1882
"Ved Siden af alt det har hun sin Nouvelle Revue, en Konkurrent til eller rettere en Afløser af Revue des deux mondes. Buloz's gamle Tidsskrift har endnu Kurs i Udlandet, tildels ogsaa i Provindserne. Men for det moderne Paris er det altfor gammeldags, der læser kun Faa det længer. Mme. Adams har indtaget dets Plads. Den samme Kreds, hun som Værtinde samler i sin Salon, samler hun som Udgiverinde og Redaktør i Revuen. Hun dirigerer selv Alt, hvad der vedrører den. Hun læser de indsendte Artikler igjennem og sender Forfatterne Breve med motiverede Forslag til Rettelser, hun udfinder Æmnerne, som hun ønsker behandlede og, hvad der er vanskeligere, de Folk, som kan behandle dem, hun skriver endogsaa selv Oversigten over den inden- og udenlandske Politik." Källa Här
August Strindberg | Samlade verk, Nationalupplagan, del 18
Redigerad och kommenterad av Conny Svensson: "Tidskriften var nog inte så aktad som Strindberg föreställt sig"( sid 442)

Sammanfattning ver 0.1

En serie böcker: La Société de Berlin, Paris, Londres, Madrid, Rome publicerades av Juliette Adam i Paris under 1880-talet, alla under den kollektiva författarpseudonymen Paul Vasili. Böckerna finns numer i nytryck, samt i form av e-böcker. Läs här
Albert Bonniers Förlag publicerade svenska översättningar: Från Berlins Salonger, London, Wien, Madrid, Rom, Petersburg.
Varför skulle nu detta vara av intresse för en svensk läsare med intresse för Strindberg.
August Strindberg skriver den 14 juni 1885 till Albert Bonnier:
"...Saken är den att jag under pseudonymen (´omärkt hund´) Paul Vasili (Société de Berlin, Londres etc) har börjat skrifva på Franska La Société de Stockholm, som Mme Adam reviderar om och publicerar i Nouvelle Revue att sedan öfversättas på en mängd språk, hvaribland på Svenska. Jag ämnar härmed hvarken hämnas eller straffa, kanske snarare ett begär att göra mitt otacksamma smörgåsland bekant i verlden och dermed försona någon af mina värsta oförskämdheter, leder mig. Det är ju likgiltigt. ..."”(brev 1081)
Skilj på pseudonymerna Vasili med Vassili: t ex säger Carl Olov Sommar att Strindberg ska skriva under pseudonymen Vassili (sic) (Strindberg på resa, s 97).
En sökning via Språkbankens konkordans, Strindbergs brev, Gå dit ger enbart träff på Vasili.
Kerstin Dahlbäck läser brev 1081 som att Julietta(sic) Adam bett Strindberg skriva Lettres de Stockholm.

Juliette Adam försäkrade sig om namnet Paul Vasili. Betr Vassili, se nedan
Manuskriptet färdigställs, men Juliette Adam refuserar det i dec 1885. Albert Bonnier tackar ånyo nej till detta manus. (men se nedan: Bellander, Gustaf)

Vilka döljer sig bakom pseudonymen Paul Vasili

Juliette Adam är utgivare till dessa böcker, samt även själv författare/medförfattare till vissa av böckerna. Morcos reder ut detta i sin doktorsavhandling. Så t ex anser han att La Société de Berlin är skriven av Catherine Radziwill.

Catherine Radziwill skriver fortsättningsvis böcker bland annat under pseudonym Paul Vassili. Denna pseudonym bör hållas åtskild från Paul Vasili.
En sökning i Regina på Radziwill, Catherine ger en för stor träfflista. Hon har skrivit La Société de Berlin, men inte de övriga stadsmonografierna, se Morcos.

Gustaf Bellander publicerar sig under pseudonymen Paul Vasili

Serien var en stor förlagsartikel, år 1887 publiceras
Från Stockholms salonger.: interiörer tecknade i bref till en ung diplomat / af Grefe Paul Vasili
Stockholm, 1887. Bakom pseudonymen döljer sig denna gång Bellander, Gustaf, 1854-1909. Källa KB:s katalogkort.

Nationalupplagan, A S samlade verk vol 18, sid 440ff

Nu gäller tydligen skademinimering, A S arbetade 4 månader med ett bokprojekt men det refuserades. Svenska litteraturvetare gör sitt yttersta för att förklara hur detta kunde gå till.
Juliette Adam var en nolla, Kerstin Dahlbäck tror hon heter Julietta läs mer
A S hade drabbats av en tillfällig svacka i sitt skrivande, Kerstin Dahlbäck
A S hade brist på pengar som skapade alla problem med författandet, Kerstin Dahlbäck

Hennes tidskrift saknade betydelse anser Conny Svensson
"Presentationen av Juliette Adam och hennes tidskrift bygger främst på franska uppslagsverk samt Stellan Ahlström, Strindbergs erövring av Paris 1956( sid 60-65)" Sid 442.
Vilka franska uppslagsverk undrar jag.
Vart tog senare forskning vägen.
Redaktör Conny Svensson(CS) förbigår Saad Morcos.

CS skriver "Tidskriften var nog inte så ´aktad´ som Strindberg föreställt sig". sid 442. Var finns underlag för detta påstående. Bilda en uppfattning själva, 57 årgångar kan läsas på nätet här
Kanske en lista på besökare i hennes salong kan underbygga CS tes?
"Elle s’impose dans le Paris du lendemain de la défaite de 1871 qui voit la République s’installer progressivement. Son salon du boulevard Poissonnière (puis, à partir de 1887, 190 boulevard Malesherbes), dont Léon Gambetta est le grand homme, est un foyer actif d’opposition à Napoléon III et devient l’un des cercles républicains les plus en vue." Källa

CS skriver vidare "Texterna var societetskrönikor med inriktning på skvaller och pikanterier"
Läs boken själva, den finns utlagd på nätet. Kapitlet M Stoecker et la question Juive sid 190 ff finner jag snarast profetiskt i sin dystra klarsyn. En berömmande recension publiceras i The Home Monthly, 6 (July 1897): "...In 1879 Mme. Adam founded the Nouvelle Revue, which is now one of the leading journals of Paris. From the first she has been its sole editor and has completely controlled the policy of the periodical. In literature as well as in politics her influence has been more deeply felt than that of any other woman in France." Källa

Strindberg anser, enligt min mening, Société de Berlin strålande och gör allt för att få skriva motsvarande volym om Stockholm. Läs t ex brev 1093 till Heidenstam

Var går gränsen för den politiska kampen "och lumpet kärringskvaller"
Juliette Adam bedrev informationsinsamling för att skada Bismarck, Société de Berlin fyllde detta ändamål. Kanske därför Bismarck förhindrade utgivning i Tyskland. Eller ville han bara skydda tyska läsare för det "noskiga och lumpet kvinnliga" i tryckt skrift.
Samtiden följde Juliette Adam:
New York Times February 17, 1884, Wednesday skriver följande
"THE PROHIBITED VOLUME; MORE ABOUT "LA SOCIETE DE BERLIN." THE SKETCH OF GERMAN MANNERS, FROM A FRENCH POINT OF VIEW, WHICH HAS BEEN INTERDICTED." Källa
Idun 11 aug 1893 Läs här
Läs mer om Juliette Adams salong på wikipeda, om Saad Morcos avhandling inte finns till hands

Morcos doktorsavhandling finns på KB, där även
Från Stockholms salonger.: interiörer tecknade i bref till en ung diplomat / af Grefe Paul Vasili, Stockholm 1887 Författare Gustaf Bellander, kan läsas.
Den bok som Strindberg inte fick publicerad, varken på franska eller svenska, på grund av den kvinnliga redaktören i Paris.
Lars Gustafsson publicerar en positiv recension av Societeten i Stockholm. Läs här

Collection de Mme P. Gaudibert; Les papiers de Juliette Adam.

Saad Morcos, Juliette Adam . Thèse pour le doctorat présentée a la faculté des lettres et sciences humaines de l´université de Paris, Le Caire 1961. page 654
"Documents d´archives privées. ... Collection de Mme P. Gaudibert. (Tous les papiers de Juliette Adam conservés par ses descendants se trouvent dans cette collection qui compte plusieurs milliers de lettres.)". Uppdatering 20121224: Merparten av detta arkiv har skingrats, men delar har donerats till BnF. Uppgiften kommer från Thierry Fourneau, Arrière-arrière-petit-fils de Juliette, par Alice La Messine.

Arbetsplan

preliminär
Citera fler Strindbergsbrev som har koppling till LNR, Juliette Adam och La Société de Stockholm.
Hypotes:
AS satsar helhjärtat på La Société de Stockholm, han vill även att andra ska skriva om Copenhague och Kristiania. Han visste från början att Juliette Adam skulle redigerad texten, att han sedan säger sig vara misslynt med detta faktum, synes mig förbryllande.
1) År 1884; AS arbetar på att skapa kontakt med La Nouvelle Revue och Juliette Adam
2) År 1885 14 juni; "Jag har uppfyllt min mission" AS får i uppdrag att skriva La Société de Stockholm.
2.1 14 juni Alb Bonniers erbjuds den svenska versionen av La Société de Stockholm. se brev 1081
2.2 5 dec 1885 "Flickorna skriva på La Société de Copenhague" Se Brev 1157
3) "Julaftonspresenten 24 dec 1885" Se Brev 1162och arbetet med att placera verket på annat håll
3.1 Bonniers erbjuds återigen det havererade manuskriptet Läs brev 1162
3.2 Brandes/Politiken tillfrågas, och får manus till påseende
AS begär manus i retur, han skriver: det duger inte
3.3 LNR erbjuder annan förläggare, nu dock utan honorar
3.4 AS erbjuds publicering i LNR, dock efter omarbetning och under annan titel. Coup d´oeil sur la Suède Contemporaine, planerad utgivning i LNR 15 Juni
AS låter meddela detta till Albert Bonnier den 7 maj 1886 och att resterande delar ska tryckas i Revue Universelle. Läs brev 1222
Oj, Oj skottet gick för tidigt
3.5 Birger Mörner övertar 17 sidor av manuskriptet
3.6 Torsten Eklund publicerar Lettres de Stockholm i Samlaren. Läs texten här
"En del av manuskriptet till La société de Stockholm finnes i Birger Mörners samlingar och har av denne refererats i artikeln Från Stockholms salonger, Svenska Dagbladet 20 nov. 1921. Måhända har det övriga ingått i Lettres de Stockholm." (Samlaren not sid 119)
3.7 Germund Michanek låter Sven Stolpe översätta manuset från Örebro + Lettres de Stockholm. Ges ut under titel I Bernadottes land Läs mer
4 Tidigare forskning
5 Slutsatser

Det vore värdefullt om en eventuell läsare ville meddela om Ni tycker jag borde klippa i breven, så citaten enbart omfattar brevtext som avhandlar Strindbergs samarbete med LNR och arbetet med La Société de Stockholm.
Språkbanken, varifrån jag kopierat breven, har inte tagit med Torsten Eklunds kommentarer till breven. Dessa är av största värde. Hur löser jag detta dilemma? Läs breven (Ställ in korpus på Str. brev och ange önskad söksträng, tex Vasili)

Juliette Adam erbjuder Strindberg att skriva La Société de Stockholm på franska. Texten ska publiceras under pseudonym Paul Vasili.
Saad Morcos utreder vilka som troligen skrev under denna kollektiva pseudonym.
Skilj mellan Vasili och Vassili, den senare pseudonymen användes av Catherine Radziwill efter att hon skrivit La Société de Berlin under pseud Paul Vasili. Efter att Juliette Adam publicerat texten i La Nouvelle Revue och senare i bokform "tillhörde" pseudonymen Paul Vasili Juliette Adam.
Hur kan vi tolka att August Strindberg arbetar 4 månader under 1885 med att skriva La Société de Stockholm direkt på franska, erbjuder den svenska översättningen, två gånger, till Albert Bonnier, vilken dock avböjer, för att sedan 1887 få se Från Stockholms salonger nu skriven av Gustaf Bellander i tryck.
Per Gedin har utrett troliga skäl varför Albert Bonnier avböjde Strindbergs erbjudande. Förlagets ekonomi var mycket ansträngd under 1884 - 1885.
Flertalet svenska forskare tycks anse hela samarbetet med La Nouvelle Revue som en tillfällig svacka i Strindbergs kreativitet, och dessutom publicerade Juliette Adam struntlitteratur. Invektiven haglar, speciellt från Olof Lagerkrantz, "skvallriga och tarvliga" (sid 172). "Han gör sig alltså beredd att krypa in under en falsk grevekrona och klä sig i kjolar" (sid 173). "(manuskriptet)... uppfyllde inte de franska kraven på pikanteri".

Däremot publicerade The New York Times 1884 en mycket uppskattande recension av La Société de Berlin.

Vi vet att Juliette Adam, efter 1871, arbetade för att nedsvärta Tyskland och skapa allianser mellan Frankrike och övriga europeiska stater, i första hand Ryssland. Hon ville se ett revanchkrig mot Tyskland. La Société de Berlin kan, enligt min läsning, snarare ses som en samling kartoteksblad över karaktärssvagheter hos beslutsfattare och inflytelserika personer i Tyskland. Att Juliette Adam delvis lyckades, visas av att Bismarck stoppade utgivningen av La Société de Berlin i Tyskland. En tysk översättning trycktes i Budapest, men under författarnamn Paul Vassili(sic)

Morcos har en passus där JA varnar för Bertha von Suttner, "Hon pratar bara om fred". Annan källa nämner också att Bertha von Suttner besökte JA´s salong, då i sällskap med Alfred Nobel.Läs här

Frankrike har tydligen inte observerat "tarvligheten", hon inbjuds till signeringen av fredstraktatet 1919, och får fransk statsbegravning 1936. Stadsmonografierna har kommit ut i nytryck

Jag håller för troligt att Strindberg satsade all kraft från 1884 "för att besegra Paris" med La Société de Stockholm och att refuseringen dec 1885 kom att sätta varaktiga spår.
(Uppdaterat 2011 01 27 , 2012 06 04)

August Strindberg avger programförklaring inför skrivandet av La Société de Stockholm
"Segrar jag nu, så tror jag åter på mensklighetens vederfående. Faller jag, ja då får jag väl ta och rappa opp dem igen, "straffa" dem (icke hämnas!)"
2 juli 1885 till V v Heidenstam (brev 1093)
"...Äran? Den få vi af efterverlden som skall afslöja oss. Men nöjet att få rappa opp en hel nation af lakejer!..."

Kerstin Dahlbäck,

Ändå tycks allt vara osagt. Borås 1994 456 s.
Några anteckningar efter läsning av denna bok.
"Under 1885/86 är ett par brevsviter knutna direkt till två speciella projekt. Korrespondensen rörande det ena som gällde Strindbergs "resebrev" från Stockholm,´Lettres de Stockholm´, var ställd till Madame Julietta (sic) Adam och har inte återfunnits."(s 60)
Här finns många frågor. Varför kallar Kerstin D projektet för Lettres de Stockholm, när det handlar om La Société de Stockholm. Strindberg avslöjar sitt uppdrag för Mme Adam, första gången den 14 juni 1885 i brev till Albert Bonnier. När sedan Mme Adam refuserar texten den 23 dec 1885 söker Strindberg publicera texten på annat håll. Delar trycktes i Revue Universelle under 1886. Första gången Lettres de Stockholm nämns i Strindbergs brev är 30 April 1886 i Brev 1220 till E Brandes. läs brev 1220
Brev rörande Société de Stockholm ställdes till en mängd personer, inte bara till Juliette Adam. Resebrev ger en missvisande bild av den planerade boken. Att Strindberg fäste mycket stora förväntningar på boken visas bl a av brev till Bonnier där det talas om 50-60 miljoner läsare ute i Europa. Strindberg föreslog att Brandes skulle skriva om Köpenhamn, Björnson om Kristiania. "Uppdraget får inte falla i våra fiendens händer."
KD sid 393 "Man har påpekat att företaget tog åtskilligt av Strindbergs kreativa kraft i anspråk; alternativt kan man se Strindbergs engagemang i Sociététen ur en motsatt aspekt - som ett symptom på att Strindberg befann sig i en kreativ svacka. Givetvis spelade hans dåliga ekonomi in".
Jämför vad A S själv ansåg om vikten av detta arbete.
I brev 1131 till Axel den 14 okt 1885: ” Arbetar nu på mitt betydelsefullaste arbete -- på Franska direkt (bestäldt!)”

Vem/vilka döljer sig bakom pseudonymerna Paul Vasili och Paul Vassili

BnF
"Vasili, Comte Paul pseudonyme collectif forme internationale Langue(s) : français Responsabilité(s) exercée(s) sur les documents : Auteur Naissance : 18.. Mort : 19.. Pseudonyme collectif de : Juliette Adam (1836-1936), Élie de Cyon (1843-1912), Henri Durand-Morimbau (1848-1911), Catherine Radziwill (1858-1941) Forme(s) rejetée(s) : < Vassili, Comte Paul pseudonyme collectif < Vasili, Paul pseudonyme collectif < Vassili, Paul pseudonyme collectif"
Varför kan detta vara av intresse för svenska läsare.
August Strindberg skriver till Albert Bonnier den 14 juni 1885: (se även nedan brev 1081)
"Saken är den att jag under pseudonymen (´omärkt hund´) Paul Vasili (Société de Berlin, Londres etc) har börjat skrifva på Franska La Société de Stockholm, som Mme Adam reviderar om och publicerar i Nouvelle Revue att sedan öfversättas på en mängd språk, hvaribland på Svenska."
Vissa svenska forskare läser detta som att A S börjar skriva Lettres de Stockholm vilket får ses som ett missförstånd. (se nedan Kerstin Dahlbäck)

Morcos söker klarlägga vilka som döljer sig bakom pseudonymen Paul Vasili.
Morcos anser att Catherine Radziwill är författare till La Société de Berlin, men de följande böckerna skrevs av andra personer, bl a Juliette Adam.

Library of Congress, BNF m fl nationalbibliotek söker alla ge nycklar till pseudonymen.
Gå in på BNF och sök på Paul Vasili, och läs informationen beträffande respektive bok. Där finner vi hur BNF ser på identiteterna bakom pseudonymen Paul Vasili.

KB drar sitt strå till stacken och refererar till Bygdèns pseudonymlexikon. KB har helt rätt här beträffande denna bok: "Bygdéns uppgift att P. Vasili skulle vara Juliette Adam, f. Lamber(sic ska vara Lambert) är sannolikt ej riktig." Källa: KB´s katalogkort till "Hof und Gesellschaft in Berlin/ Vasili, Paul, 1858-1941." Tyvärr ger detta upphov till ett annat fel, bokens titelsida anger ju som författare Paul Vassili. Detta är ett tjuvtryck, utan godkännande från LNR, se Morcos. Juliette Adam skrev inte La Société de Berlin, det gjorde Catherine Radziwill.

Som stöd för detta kan vi söka på katalogkort hos BNF över La Société de Berlin, 1884
"Type : texte imprimé, monographie Auteur(s) : Vasili, Comte Paul Titre(s) : Comte Paul Vasili. La Société de Berlin. Augmenté de lettres inédites [Texte imprimé]Publication : Paris : Nouvelle Revue, 1884 Description matérielle : In-8˚ , 262 p.Note(s) : Les dix-sept premières des vingt-trois lettres qui forment cet ouvrage, furent publiées dans La Nouvelle Revue, 1883-1884. L'auteur en est la Princesse Catherine de Radziwill, d'après la page de titre de son ouvrage Confessions of the Czarina, qui porte by Count Paul Vassili, author of... La Société de Berlin ; dans l'introduction même de cet ouvrage, la princesse déclare être l'auteur des lettres sur la société de Berlin publiées dans La Nouvelle Revue. - D'après l'Intermédiaire des chercheurs et des curieux, 1933, col. 278-280, l'auteur serait un ancien officier du 1er régiment de la garde dans l'armée allemande : Von Schleinitz. - Attribué à la Princesse Catherine de Radziwill Autre(s) auteur(s) : Schleinitz, von. Fonction indéterminéeNotice n° : FRBNF31546166 "

Så vitt jag kan förstå Morcos, ansåg Juliette Adam att hon "ägde" pseudonymen Paul Vasili. Samtiden gjorde många försök att avslöja identiteten/identiteterna men JA gjorde allt i sin makt för att bevara hemligheten. Morcos skriver mycket om detta.

Catherine Radziwill skriver under pseudonym Paul Vassili, men ger en ledtråd att hon under pseud Paul Vasili skrivit La Société de Berlin.

Hur det kommer sig att Gustaf Bellander skriver Från Stockholms Salonger år 1887 under pseudonym Paul Vasili (den bok Strindberg försökte skriva på franska, La Société de Stockholm under år 1885) återstår att reda ut. Hade Svanbäcks tryckeri, vilka står som utgivare, förbindelse med Bonniers förlag? Ville Bonniers Förlag inte förknippas med denna bok?
Michanek skulle kunna ha nämnt att Bellander skrev Från Stockholms Salonger i sin kommentardel till I Bernadottes Land

Slutsats: skilj mellan Vasili och Vassili.

Olof Lagercrantz

I sin bok August Strindberg, Stockholm 1979 tar OL upp La Société de Stockholm på sid 172 ff.
"När Strindberg sände in manuskriptet refuserades det under krumbukter. Det uppfyllde inte de franska kraven på pikanteri." (sid 173)
Hur vet OL att "brist på pikanteri" var skälet till refuseringen. "Krumbukter", hur vet OL det? LNR erbjuder ju publicering, om än efter omarbetning. Kanske var det inte bara Strindberg utan även redaktionen på La Nouvelle Revue som fann texten usel. (Se brev 1153)

OL säger vidare "Bonniers hade hösten 1883 publicerat ´grevens´Berlinbok, utsänd samtidigt som Strindbergs Dikter."
Jag undrar om OL läst grevens Berlinbok. Den publicerades på Albert Bonniers förlag 1884, bokens baksidestext puffar för Sömngångarnätter på vakna dagar . Att OL avfärdar kapitlen "Herr Bebel och socialisterna" och "Herr Stöcker och judefrågan" som "skvallriga och tarvliga" tyder på att OL läst Från Berlins Salonger mycket översiktligt.
Trots OL´s varningar har grevens bok om Berlin återutgivits. Köp här

Germund Michanek

I förordet till I Bernadottes land säger G M: " Men inspirationen har inte alltid räckt till: den ryss, som besöker Sällskapet Idun och visar sig känna till svenska förhållanden bättre än de flesta svenskar är en högst osannolik fantasifigur" (sid 22)

Här synes inte G M ha läst Strindbergs brev rörande La Société de Stockholm. Så till exempel läses i brev 1099 till Verner von Heidenstam:
"Luc s Mer 13 Måndag Juli 85.
Kära Vän Heidenstam!
...
Jag har från ryssens (och Mme Adams) synpunkt gjort Sverge till ett Prussifieradt land.
Paul Vasili kan ju ha råkat mig i Venedig eller Rom, så får du fond åt figuren, och får det sannolikt. "

Juliette Adam upprätthåller konsekvent illusionen med den ryske diplomaten (Paul Vasili). Han ska skriva om sina erfarenheter från olika europeiska huvudstäder till en ung kollega.

Brev 839 till Claes Looström 22 maj 1884

"Ouchy 22 Maj 84.

Broder Loo!

Du börjar bli alltmer Österländsk, både i att icke besvara bref och neka ett friexemplar till en tidskrift, när du särskildt erhöll tillstånd att trycka öfver upplagan "Nödiga friexemplar för tidningar och tidskrifter", hvilka du nu säljer för egen räkning! Du är Österländskare än sjelfva Österländskarna på Ålandsgatan, och om du nu icke skickar Herr Poëstion (Du kände ju sålunda hvem du skulle skicka till i Wien!) ett exemplar af Nya Riket, så skickar jag in Bonnier att kontant köpa ett exemplar i din boklåda. Likaså till Paris.

På din fråga om Svenska Öden svarar jag icke förr än du svarat på mina tre frågor som du lemnat obesvarade.

Adressen i Paris är Roger-Miles 22 rue Navarin, såsom uppgafs i ett förr afsändt bref!

Vänl

Strind

Poëstion. Wien Himmelpfortgasse 19.

Madame Adam har efter läsningen af 'Högre Ändamål' förklarat att hon 'serai bien heureuse si La Nouvelle Revue pouvait bientôt compter M. Strindberg au nombre de ses collaborateurs' Olyckligtvis var den icke 'inédit' hvilket är ett vilkor!"

Brev 840 till Hjalmar Branting 22 Maj 84

Ouchy 22 Maj 84.

Broder Branting!

Jag har blifvit erbjuden af Madame Adam att skrifva i Nouvelle Revue sedan hon läst "Högre Ändamål" på Franska! Vill Ni vänta en månad med tryckningen af Samvetsqval som jag har färdig i Fransk Öfversättning, så vore det ju för Er en dunderpuff om den först stått i Nouvelle Revue? Gör det! Det vinner Ni på!

Bed Staaff för Millioner att han återsänder mitt manuskript på Striden! Tiden skall få flera noveller af mig framdeles -- om den vill! Jag gör sådana nu! Tyckte Ni inte om Samvetsqvalen? Skulle vi sätta Kronprins i stället för Kung om Bernadotte så slapp vi åtal (af missförstånd!) och gadden tog bättre då! Gör det!

Om några dar reser jag till Génève för interviewa Ryska Nihilister och "ta stämning" för en novell!

Sänd mig en nihilistsak! Här fins bara sådana på Ryska!

Din tillgifne
August Strindberg

Brev 844 till Jonas Lie 24 Maj 84

Ouchy 24 Maj 84.

Käre Jonas Lie!

De bref jag stundtals kommer att öfverflygla dig med behöfver du ej svara på. Jag ber bara att få deponera dem i din chiffonier såsom dokumenter, du må kunna framtaga en gång till mitt försvar, när jag skall svärtas inför en större publik än Sverges.

Jag vill visa dig nu och du skall kunna säga det sen, att Aug Sg. icke var någon lycksökare, som sökte äran i det af honom föraktade Paris. Att han först sökte få en pjes uppförd der o. s. v. var endast för att få sitt namn kändt att han kunde göra sig hörd! Och skulle pjesen falla, som troligt är, så var icke mitt angrepp på Paris en hämnd, mins det, utan mitt angrepp var påtänkt förut mot Paris såsom kulturens högqvarter. Jag har i går från Madame Adam från Nouvelle Revue erhållit ett smickrande bref (efter sen hon läst ett mitt manuskript, olyckligtvis utgifvet) deri hon säger sig bli lycklig, om hon kan snart påräkna Aug. Sg såsom medarbetare.
(...)

Brev 873 till Pehr Staaff (24 juni) 1884

Midsommardagen {24 juni}. 84

Kära Schtop!

…
Om jag låter neutralisera mig som "Europé" vet jag inte. Men i höst bo vi troligen i Génève, der Siri skall (?) gyckla Herr Bengts Hustru och der jag då troligen är introducerad genom Samvetsqval och annat.

Du har väl hört om mina Franska bakhåll. Är det icke fint att kunna sparka asen i aschelet der hemma; när tiden är mogen kommer jag att skrifva en bok på Franska. Har redan skrifvit om Björnson på Franskt. Har en talangfull collaborateur till Herr Bs Hustru, hvilken nu ligger och masar sig vid en Pariserscen; icke utan utsigt. Telegrafera mig, (om den blir antagen) huruvida Wetterkopf Se Karl Wetterhoff har fått någon lefveraffektion eller om blåsan spruckit.

Nouvelle Revue bryr jag mig kanske inte om! Luktar för mycket mus, men ger dock socialt anseende.

Léouzon Le Duc i Paris håller nu på med alla mina arbeten och skall göra en etyd öfver djuret. Poestion i Wien d:o för Magazin d Litt d. In-u Auslandes.

Röda Rummet under öfversättn. till Franskt för att gå in (?) som följetong i en Parisertidning.

…

Farväl och helsa

fr

Vännen

August Strindberg

Chexbres-Vevey

Hotel Victoria

Vaud

Suisse.

Brev 882 till Karl Otto Bonnier den 4 juli 1884

"Chexbres 4 Juli 84.
Bäste Herr Bonnier!
...
"Kommer troligen skrifva ut Leman-novellerna, af hvilka Samvetsqval är n:o 1. Men för att förena det nyttiga och nöjsamma skrifver jag dem på Franska.
Nu vore meningen få dem ut som julbok. Men, hvad göra?
Vill Ni ge ut dem 1a December på Franska? Ser det retsamt eller snobbigt ut? Men tänk på hvilken kolossal publik Ni får på 50 eller 60 millioner. Kanske det skulle göra strejken något mjukare?
Var så snäll utfärda Generalorder till sättarne:
1:0 Om Han och Hon
2:0 Om Utgångar der det talas med -- icke".
Och så Lycka till!
Eder
August Strindberg.
Att Leman-Novellerna skola bli kolossala, kan Ni tro, ty det är ju en profskrifning. Och intet fjesk!"

Brev 922 till Axel Strindberg den 17 aug 1884

"Chexbres 17 Aug 84 Kära Bror! Sväfvande mellan miser och välstånd väntar jag snart ett godt resultat med pekunier, och skall då antingen du vill eller ej sända något! Ved brukar man betala särskildt på Kymendö Vill du vara snäll sända mig i fyra korsband: R. Kaufmann: Moderna Frankrike. Mazerolle: La Misère de Paris (en gul fransk volym) Gasparin: La France (en eller två gråa franska volymer) Lacoppidan: Landthushållningslära. Ären I snälla och täcka sängkläderna i Kammaren när I resen och kanske läggen in s. k. Malpapper i rummet, för klädernas skull. Snart är min nya novellbok färdig. Den skall väl rifva upp himmel och jord igen! Men, var lugn, den är gjord med ´talang´ och då går man igenom! Helsn fr Siri och Vännen August"

Brev 1100 till Axel S

"1100 850715 AxS 05 AXEL STRINDBERG Luc s Mer. 15 Juli 85. Kära Bror! Härmed! Schück har också en fullmagt! Hoppas du förstod ehuru jag ej skref att det är en djup hemlighet med den franska tidskriften och Sverge jag skulle skrifva! Helsa X och bed honom klämma till! Vännen August Tänk: Lindström, Hellstenius och Hallbäck ströks af qvarstadsherrarna! Hvad gör Jörgen? Skäller han på mig i tidningarne? Det kan du säga honom att nu blir det hämd i stor skala, och att jag lyckades i Paris!"

Brev 1078 till Axel S den 11 juni 1885

"101 Avenue de Neuilly

11 Juni 85.

Kära Bror!

Tack för ditt bref som jag fick i dag och för dina försök med Calle Carlsson. Men om åtta dagar, den 19e äro vi ute på gatan igen, emedan våra rum äro uthyrda. Det var ju en infernalisk otur att Carlsson skulle komma i den der klämman, ty nu lär han väl icke vara gifmild. Hinner detta bref fram i rättan tid, så skulle han hinna rädda mig. Mycket hängde också på Xs lemnande af manuskriptet, som synes fördröjdt, ty då hade jag i samma stund kunnat kräfva Albert. Nu vete fan hur det går.

Sänd mig emellertid ett telegram när manuskriptet är lemnadt till Alb. så skall jag telegrafiskt kräfva honom. Tag pengar af silfret. Och bed Albert äfven säga upp rummen der möblerna stå.

Jag tror aldrig jag lefvat i en sådan spänning som just nu, ty nu gäller kanske en ´lysande´ framtid. Någon undergång behöfver jag ej befara, ty jag har ju alltid förläggare i Sverge. Att vända hem kommer jag inte på långa tider, minst för att tigga.

Kära du gör nu hvad du kan med möblerna!

Jag vill inte skrifva till Carlsson emedan jag är rädd han af oförstånd och i sin nöd skulle vilja dra mig in i sin process, eller åtminstone kompromettera mig med att läsa mitt bref högt på krogar och kanske låta det falla i händerna på en tidningsbuse.

Åkaren M. är svärfar till litteratören Schöldström, så att C må veta hvar han har denne!

Farväl så länge och tröttna inte

beder

Vännen

August.